Hjälp mig!

Först vill jag varna er alla. Detta är ett nytt mycket tungt inlägg, men jag måste få ur mig detta.
Det gör så ont hela tiden…

Den senaste gången jag var hos distriktssköterskan berättade jag för henne om mina ”anfall” som jag haft, som kommer som en blixt från klar himmel, och jag berättade även att jag sökt information om detta på internet och kommit fram till att jag måste ha drabbats av panikångest.
Hon bad mig berätta hur det kändes och det gjorde jag och hon sa att det lät som om jag hade det. Även om jag inte har en riktig ”diagnos” så kändes det skönt. Jag hade inte alla symtomen, men 12 av 13. Jag var inte rädd för att dö.
Hon frågade mig varför jag har dessa anfall och jag svarade att jag inte visste, men så började hon luska och fråga det ena och det andra, som jag inte tänkt på på det sättet som hon la fram det på och det kändes faktiskt som en förklaring.
Jag har en sån press på mig att få ordning på mitt liv, mina rutiner, min övervikt etc tills Malvas ätstörning bryter ut, för när den kommer finns ingen återvändo. Det är ingen omkring mig som pressar mig, utan det är jag själv som gör detta. Och lyckas jag inte så tycker jag att jag är värdelös… Det spelar ingen roll hur många som hävdar att så är inte fallet, vi tar det när det kommer – och det gör jag också. Utåt. För utåt är allt perfekt!
Ingen kan vara lyckligare än jag. Vilken falsk fasad jag byggt.

Idag satt jag här vid datorn och barnen tittade på tv. Helt plötsligt kunde jag knappt andas, fick ett sånt tryck över bröstet att jag trodde att jag skulle kvävas. Det var fruktansvärt och jag trodde på fullaste allvar att jag skulle dö…
Jag la mig på sängen och då brast det, jag började storgråta. Det enda som cirkulerade i huvudet var ”jag vill inte dö” och det kändes … jag kan inte ens sätta ord på det, det var fruktansvärt.
Så, därmed har jag uppfyllt alla symtomen. Det var väl ingen fråga om utan när, men jag trodde efter att ha fått prata med henne så skulle det lätta…

Vad jag har förstått, så är detta det panikångest som jag har. Eller så är det så att jag helt enkelt har gått in i väggen. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur detta eller var jag ska vända mig. Det enda jag vet är att jag vill inte må så här! Jag är en usel mamma, jag orkar inte med dem, jag blir så irriterad på dem hela tiden. Jag har ingen lust med något. Allt är skit. Jag vill bara få vara ifred. Låt mig vara. Jag har tänkt på självmord fler än färre gånger. Jag har tänkt ut hur det ska gå till i tanken, men jag är så jävla feg så jag skulle aldrig våga.
Barnen skulle må så mycket bättre utan mig. De behöver en älskande mamma, och gör saker med dem. Jag orkar ingenting. Har ingen lust med något längre. Det känns som om jag inte har något att leva för. Jag har tappat meningen med livet någonstans och nu kan jag inte hitta den.

Urk

Igår förmiddag hade jag lite ont i magen, men jag höll ju på med sidan så jag tyckte att jag kunde vänta lite med frukosten. Då fick jag så där ont i magen som jag brukar få ibland när jag inte äter, så jag fixade frukost och satte i mig, men det gjorde bara ännu ondare. Så jag bestämde mig för att gå och vila lite.

Under dagen gjorde det bara ondare och ondare och jag började må illa. När jag mådde som mest illa försvann det onda i magen och jag var helt övertygad om att jag skulle kräkas, så släppte det och jag fick ont i magen igen. Så höll det på hela kvällen och natten, pendlade mellan illamående och magsmärtor, så jag låg i sängen mest hela tiden. Jag kräktes aldrig, för det är något jag vägrar att göra.

Fattar ni vilken abstinens man får och vad t r å k i g t det är att bara ligga och glo på tv i 24 timmar? Jag har iallafall fått sova ut. Något positivt mitt i eländet. :) Fast nu har jag sovit så mycket att jag är trött iallafall.

Idag kändes det lite bättre. Jag har inte like ont i magen, men jag mår lite småilla hela tiden. Har fått i mig lite mat, men direkt efter att jag ätit kom magsmärtan tillbaka så jag har kommit överrens med mig själv att aldrig mer äta. ;) Vägde mig förut och det visade på -3,5 kg så detta kanske är den ultimata bantningskuren. *skojar*
Jag hoppas att det går över snart för jag blir knäpp att bara ligga och glo. Nu har jag faktiskt kunnat sitta här i nästan 15 minuter. *kors i taket*

Älskade tv-serier

Uppe med tuppen idag igen…
Vaknade av att det luktade brand (igen) men det stod inget på NA’s hemsida så det var väl med vinden det kom.
Har suttit och pulat med sidan, främst kommentarerna och fick äntligen till det så det ser hyfsat ut i Firefox, det är bara en två småsaker jag stör mig på, men jag kanske kommer på en lösning såsmåningom. Eller så kan vi köra en sån här tävling “finn fel och kom på en lösning”. ;)

Igår såg vi de nya avsnitten av Tru Calling. Jag hade glömt hur mycket jag gillar den serien. :heart: Hoppas att TV4 får arslet ur och sänder den snart, de köpte in den förra sommaren men är fortfarande inte tablålagd. Men så vet vi ju tvälskare att TV4 mördar serierna. Se bara på tex Roswell… hur många ser på den serien längre nu när den visas mitt i natten?! Sen har dom mage att sända annat skit i repris hundra gånger om. Men det som verkligen var bra, det flyttas eller visas inte alls… :x
Nu pågår diskussionen om de ska sluta sända Glamour eller inte. Jag hoppas att de gör det och att någon annan kanal köper rättigheterna och börjar behandla den bättre. *tycker till*

Idag ska vi ut och köpa kattmat men annars blir det nog en lugn och alldeles vanlig lördag. Ikväll ska vi fortsätta titta på våra älskade serier. Senaste Tru Calling, Lost och OC. :)

Brand

Nyss hemkommen från stan.
Vi skulle till Claes Olsson och införskaffa mig ett par nya hörlurar eftersom att mina gamla har tackat för sig.
Självklart spenderades det mer pengar än vad vi hade tänkt, Claes Olsson ligger ju mitt i stan, på Krämaren.
När vi sen skulle ta hissen ner till garaget så tyckte vi att det luktade rök, så vi stod där kanske i några sekunder och det luktade bara mer och mer… så vi valde en annan hiss och åkte ner.

Gick in på Glitter och köpte nya hårsnoddar, för även de har tackat för sig. Jag har så tjockt hår så de går sönder fort, och den jag har i håret nu har gått sönder på 7 olika ställen…
Då hörde vi att brandkåren kom och då sa jag till tjejen i kassan att det luktade rök i hissen och hon sa att det var konstigt, för om det brinner brukar brandlarmet gå, även om det inte brinner på samma plan.

Iallafall, så bestämde vi oss för att handla på Supermarket (ICA) istället på Kvantum som vi brukar, så vi tog en annan hiss ner och det luktade inget i den. Sen gicke Erik gå ner en trappa till garaget och lämna påsen från Claes Olsson och mötte brandmän och när han kom tillbaka sa han att det var fullt med rök och det gick en massa brandmän och letade efter var det kom ifrån.
Så vi gick in och handlade och sen när vi kom ner i garaget så luktade det hemskt illa men det fanns ingen rök, så vi antog att vad det än var så var det iallafall borta. Vi satte in barnen i bilen och lastade in varorna. Erik skulle “logga ut” och gick i väg och gjorde det. Och när jag satt där så ser jag hur det kommer rök från taket, liksom på ledningarna.

Jag är ju en sån där nojjig person och blev skraj, för jag tänkte att nu är det en gasläcka och nu brinner det och snart smäller alltihop, och det kom mer och mer rök. Erik ringde 112 och de sa att det inte var någon fara för att brandmännen nyss varit där, men Erik sa att han visste att de varit där och att röken försvann då, men att det ryker igen. Men det var som sagt ingen fara (?!) På vägen ut såg vi hur det kom rök från alla ventilationer så vi gissar att det brann i dem. Vi tyckte att det var olustigt och då bestämde vi oss för att åka hem, för vi har ju iallafall anmält det, och tar de inte oss på allvar, vad kan vi mer göra? Jag tycker att det är otäckt att de inte tog oss på allvar, även om de kanske fått en massa samtal från oroliga människor. Jag tycker inte att man ska vara så nonchalant. Man vet ju inte vad det är eller varför det brinner – det visste ju inte ens brandmännen…

Sportlov

Vad roligt det är att ha mensvärk men ingen mens…
Men det dröjer väl bara innan det flödar som niagarafallen trots att jag har hormonspiral och man egentligen inte ska blöda av den. Eller jo, man kan blöda upp till sex månader, om man blöder längre är det bara otur. Tackar för den oturen. Jag har blött av och till i två år. Fast nu har jag inte blött på säkert 3-4 månader, så jag tänkte att äntligen, men tji fick man. (Intresseflaggan)

Jo, om det där jag skrev i hemliga, om hjärtproblemen.
Han gick till doktorn efter mina hotelser. Det visade sig bero på stress så han fick ordination av doktorn att stressa mindre och sova mer. Men om han följer det råder tror jag på när jag ser det. Han har sagt att han ska dra ner på jobb och inte stressa, men det har vi aldrig hört förut… :roll:

Så var det måndag igen, men inte vilken måndag som helst… det är sportlov! (sätt in valfri svimmande smiley här)
Två ungar som sjunger opera och byter kläder förtioelva gånger om dagen… och en mamma som inte fattar att de är vackra prinsessor… ;) Giv mig styrka, någon?