Så var vi där igen

Det där om att livet inte är rättvist.
Men jag var redan inställd på svaret, det behövs inte tas några prover alls. Symtomen är klockrena.
I söndags kissade Wea (honkatten) blodblandat och var hängig, igår mådde hon perfekt och var som hon brukar. Idag var hon lite hängigare igen så vi tog henne till en drop-in veterinär som konstaterade det vi redan visste. Njursvikt så det skriker om det. Som sagt, jag är inte förvånad då det är hon som är mamma till de andra katterna som gått bort just pga detta.
Visst är det tråkigt och veterinären kunde inte lova hur lång tid hon har, men att hon var alldeles för frisk för att tas bort i dagsläget. Hon är som hon brukar: busig, kelig, äter och dricker, men hon är trött… men så är hon snart 9 år också.
Ett liv utan henne är för mig otänkbart, men inget djur lever för evigt och jag får vara tacksam för alla dagar jag har haft och kommer att få med henne.

Posted in Okategoriserade - Tagged

Panikångest

Jag har alltid varit en ängslig/nervös person. Gått och oroat mig för småsaker utan egentligt grund. Jag bryr mig alltid om vad folk tycker och tänker om mig och saker jag gör. Jag har under förra året (2005) förstått att det jag lider av kallas Generaliserat Ångestsyndrom.

Jag har även en speciell egenhet som det inte finns så mycket information om på svenska. Jag är en skinpicker och jag vet att jag inte är ensam om det.

Första gången jag fick en panikattack visste jag inte om att det var just det.
Vi satt samlade hela familjen och tittade på melodifestivalen och helt plötsligt utan förvarning kändes det som om jag skulle svimma, kräkas och tappa kontrollen samtidigt. Hela rummet snurrade. Jag fick lägga mig ner och min sambo fick öppna balkongdörren så att jag skulle få frisk luft och efter ca 10 minuter gick det över och jag tänkte inte mer på det.

Ett år senare hände samma sak. Jag och sambon satt och tittade på en komedi och som ett blixtnedslag så upplevde jag samma sak, fast nu mådde jag så illa så att jag till och med försökte kräkas – trots att jag har spyfobi.

Några månader senare hände en, för mig traumatisk upplevelse, och efter det har livet inte varit som förr.
Den händelsen plus att jag ständigt oroar mig utlöste ångesten och efter ett besök på akutpsyk fick jag veta att jag lider av depression och ångest.
Jag äter Zoloft 100mg dagligen och Xanor Depot 0,5mg morgon och kväll. Det jag känner att jag skulle behöva är någon att prata med, men det verkar inte vara så lätt. Jag har mycket “skit i bagaget” som jag skulle behöva göra mig av med.
Men jag kämpar på ensam och tar en dag i taget.

Uppdaterat 19/6 2006: Livet känns lite lättare nu om man ser tillbaka. Jag har tagit beslutet att inte längre äta Zoloft och än så länge går det bra. Jag tar dock Xanor vid behov, om jag absolut måste. Jag går inte i terapi, men jag lär mig mer och mer om mig själv och inser att mycket sitter i huvudet – den fysiska smärtan är inte “riktig” egentligen.
Helt “frisk” är jag inte, och undrar om jag någonsin kommer att bli. Men jag får låta det ta tid så kommer det säkert att gå bra.

Uppdaterat 14/7 2006: Så brakade helvetet löst igen…

Stolt halvfinne!

För första gången på mycket länge måste jag erkänna att rätt låt vann!
Jag röstade på Finland och Rumänien och båda kom på bra placeringar. Idag är jag en stolt halvfinne!
Är så glad att inte Sverige vann, eftersom att jag inte gillar varken “Invincible” (Evighet) eller Carola, men är såklart glad över att vi slipper kvala nästa år.

Hard Rock Hallelujah!!

1 Finland 292pyaaaaay!!!
2 Russia 248p – Humm….
3 Bosnia & Herzegovina 229p – Jahapp…
4 Romania 172p – Eurodisco rockar!!
5 Sweden 170p – Carola kan skråla…
6 Lithuania 162p – ???
7 Ukraine 145p – Shakira wannabe
8 Armenia 129p
– huh? Hur gick det här till?
9 Greece 128p – Helt klart okej, en skön låt.
10 Ireland 93p – Typisk Irland-låt
11 Turkey 91p – Minns inte
12 FYR Macedonia 56p
– Minns inte
13 Croatia 56p
– Minns inte
14 Norway 36p – “Trollisk” låt
15 Germany 36p – NO comments!!
16 Latvia 30p
– Minns inte
17 Switzerland 30p
– Minns inte
18 Denmark 26p
– Minns inte
19 UK 25p – Huuu…
20 Moldova 22p
– Minns inte
21 Spain 18p – KASS med stora bokstäver!
22 France 5p – zzzzz
23 Israel 4p
– Fanns sämre än denna
24 Malta 1p – förtjänade bättre än sista platsen!

Edit: Och för er som gnäller så heter denna tävling inte Eurovision Schlager Festival utan Eurovision SONG contest! Stor skillnad på Schlager och Song – tycker jag iallfall. Tycker att det är jättebra att det breddar på sig så det kommer med lite nyare och bredare musik och inte bara gammalt skit. 😉

Smärtor & Vänskap

Fan då. Nu gör det ont.

Så jag blir helt skakig.Vi har endometrios i släkten och nu är det dags känner jag. Jag har inte alltid ont vid mens, utan ibland. Som nu. Men man blir tyvärr aldrig förvarnad. När jag var 17 fick jag superont och fick åka in och operera bort en cysta. Tack och lov har det inte påverkat mina chanser att bli gravid, eftersom att jag har två små illbattingar. 😉 Inte för att jag ska ha fler barn, men skulle hemskt gärna slippa detta. Dessutom så använder jag ju hormonspiral, vilket ska göra att man inte får mens. I mitt fall stämmer inte det.

Igår var en sån där dag som man helst vill slippa. Ove kom och gick. Det började på eftermiddagen och på kvällen fick jag ögonmigrän som utvecklade sig till “riktig” migrän. Inte så skönt nej. Har sovit av och till sedan klockan 22:00 igår kväll och vaknade med ett ganska så normalt huvud, om än lätt huvudvärk. Och sen sätter detta in. Dumma onda!

Sen har han spökat för mig, Ove alltså. Han säger att jag har både hjärntumör och livmodercancer. Jag försöker dock inte lyssna på honom eftersom att jag har haft så här så länge jag kan minnas. Men sen byter han inrikting och börjar hävda en massa andra saker.

Jag har slutat tagit min medicin, för jag känner mig stark utan den. Jag vet att jag klarar mig utan den! Det ska gå!
Har inte tagit lugnande på flera månader och jag har mått superbra! Han kommer bara när jag har ont nuförtiden. Igår sprang han visserligen omkring i bröstet och härjade men jag kör med operation ignorering och säger åt honom att jag vet att han inte finns egentligen och att han bara finns i mitt huvud. Kanske blev han arg och gjorde så jag fick migrän… 😉

Iallafall, jag har gått och funderat på en annan sak nu i flera veckor. Har pratat med en tjej på nätet om det och hon svarade “vad har du att förlora” och jag har tänkt och tänkt… Jag har egentligen inget att förlora på det utom att det blir feltolkat – igen. Jag måste sätta mig och kladda ner nåt innan jag skickar det.

Personen jag var då och personen jag är nu är inte samma. Eller, jag är ju samma person, men då mådde jag piss om det nu är någon ursäkt. Jag vet att en vän sa till mig att just då kanske jag inte var redo för vänskap och jag tyckte ärligt talat att hon hade så fel man kan ha. Idag vet jag att det var så. Hon är så klok den kvinnan!

Nåväl, detta är en blogg och ingen novell. Jag återkommer med mer info när jag har gjort det jag ska. 😉