Igår kom grannens flickvän hem till mig och undrade om vi kunde prata lite. Hon var jätteledsen och grät och jag trodde att de hade grälat. De hade de väl i och för sig också, men inte av den anledningen jag trodde.
Hon talade om att ”de” stängt av strömmen för dem, att om de ville ha den påslagen igen skulle de betala in 8000:- och undrade om vi hade kvar pengar från det retroaktiva som de kunde få låna, för de hade 4000:- på kontot som skulle gå till hyran då hon låg efter med en. (Vi kunde förstås inte låna ut det, då vi har betalat våra skulder och köpt saker som vi behövt så vi inte har dessa kvar.) Hon sa även att de varit och handlat mat ”häromdagen” för 2000:- så de ville låna vår frys så inte maten gick till spillo. Det kunde jag ju för vi har inte varit och handlar vår mat än.
Men hon var jätteledsen och visste inte hur de skulle lösa detta. Var får man tag på 8000:- bara sådär?

Till saken hör att hon levt på socialbidrag fram tills nu, och de sa att hon skulle ge barnen kall mat att äta och att om hon inte kunde ta hand om barnen pga detta så fick någon annan ta dem så länge.
Det låter förstås sjukt, att de kan göra detta… men det finns en förklaring och det är där jag kan känna att det på ett sätt är ”rätt åt henne”. Henne ”skiter” jag väl i, det är hennes barn jag tycker synd om!

För några månader sen åkte hennes ex-man in i fängelse för misshandel (hon har bla berättat för mig hur hon och hennes dåvarande flickvän begått mened för att han skulle åka in, så de skulle slippa honom) Iallafall, hon fick en stor summa pengar i skadestånd, 35 000:- närmare bestämt.
När helgen kom, åkte hon ut till IKEA, shoppade upp närmare hälften. Visst, det var sängar till barnen och andra nödvändiga saker men ändå. Hon fyllde frysen och slösade bort en del. Vi pratade om detta och jag sa att man troligtvis får restskatt nästa år (vet flera som fått det) så man får väl spara undan en slant till det så man inte står där en dag. Hon sa att hon skulle hålla tyst om pengarna inför soc. för skulle de få veta skulle de inte hjälpa henne och att restskatt, ja den dagen den sorgen.

Nu verkar den dagen och den sorgen ha kommit för henne och jag har nu fått veta att hon inte betalat sin elräkning eller de hyrorna hon legat efter med, utan hon har shoppat upp materiella ting för ”sina” pengar. Och nu undrar hon varför hon inte får hjälp av socialen. Hon tycker att de är ”dumma i huvudet” som inte hjälper en mamma med 2 barn ur denna knipa.

Jag vill inte vara Fröken Präktig, men vad vi gjorde direkt när vi fick våra pengar var att betala in ALLA skulder! De som går att betala av på direkten alltså). Sen att vi inte hade så jättemycket pengar kvar när de var betalda, men än sen. Då hade vi inte längre den bördan att bära, och nu har vi mer pengar att göra av med istället.
Det som gör mig ”skadeglad” är att en helg för ca 3 veckor sedan så satt hon här hos oss och frågade hur mycket pengar vi hade kvar och hon blev chockad över svaret. Men sen så sa hon med snorkig ton att det iallafall SYNTES hemma hos henne att de fräschat upp.
Ja, det enda nya här är Jasmines rum och halva sovrummet – so what? Så länge man trivs med sig själv och vet att man har gjort det bästa för sin familj så spelar det väl ingen roll om man har flott hemma eller inte?
Jag har ju hellre ett rörigt och stökigt – ja rent av ett fult hem, än att inte ha något hem alls. Men då är ju jag som jag är också. Så nu kan hon ju sitta där i mörkret bland hennes nya fina saker.

De jag tycker synd om i allt detta är hennes små barn. De har redan varit med om så mycket. Mamman (grannen) påstår att deras pappa har misshandlat henne, så nu sitter han i fängelse. Förut trodde jag på det, men jag vet ärligt talat inte längre. Nog för att han är som han är men med tanke på hur HON är så vet jag som sagt inte längre.

Hon är sanslös. Hon ljuger och manipulerar för att få som hon vill. Hon ljög in mig i en utav hennes sjuka historier (går att läsa i gamla dagboken 24/11 2002) Hon säger sig ha Reumatism, går och får sprutor i ryggen varje tisdag. Säger att hon inte kan röra sig, men springer omkring när hon tror att man inte ser henne.Hennes ex-man hade besöksförbud enligt henne, men ändå bjöd hon in honom på mat etc. ”För barnens skull”.

Så nu har hon tagit ”pappa” ifrån dem, och nu håller hon på att göra sig hemlös. Trevlig prick va?

Eller.. tar tillbaka det där… de var just här. Gissa vem som fått det ordnat för sig? Hon har med hjälp av andra fixat så att socialen betalar hyran OCH elräkningen. Somliga har det bra. Och nej, avundsjuk är jag inte. Jag klarar mig hellre själv än lever på bidrag. jag lever hellre på existensminimum än låter dem in i mitt liv.

Det jag stör mig på är att hon kommer undan med det gång på gång på gång, och står sen och skryter om det. Fy faan. Nu känner hon sig så bra. Duktiga hon. Jag hade hoppats att hon skulle få ta konsekvenserna, växa upp och lära sig att allt inte är en dans på rosor. Så fel jag hade. Det är väl det som gör mig så arg. Nu kan vi bara sitta och vänta på nästa gång något händer och hon kommer och beklagar sig.

Jag känner mig totalt utkörd.
Stod och plockade in disken i diskmaskinen och helt plötsligt bara jag började storböla. Bara sådär.
Jag pallar inte med mig själv, jag vet inte om jag orkar att leva så här. Allt känns så meningslöst. Allt jag gör är meningslöst! Jag försöker och försöker, men det blir pannkaka av allt. Jag försöker att låta allt ta sin tid, att sluta vara fröken duktig, men det hjälper inte hur egoistisk jag än är. Ångesten finns där jämt!
Jag vaknar stel i hela kroppen, jag spänner mig i sömnen. Det är därför jag mår illa har jag fått veta. För att den dosen jag tar är för liten för att ångesten ska släppa. De jag pratat med är förvånade över att jag inte fått antidepressiv medicin. Xanor tas oftast bara vid behov och tillsammans med antidepp.

Det är tur att jag är feg, för det enda som ekar i mitt huvud är att jag inte orkar och att jag nog borde göra slut på alltihop. Jättekul att till och med vara rädd för sina egna tankar.
Varför skulle det här drabba mig?! Jag undrar vad jag har gjort för ont?!