Otäckt

Skulle göra mat åt Malva och kom ut i köket. Vi bor utåt gatan till så vi ser en massa människor gå förbi då cykelbanan ligger alldeles bredvid. Då kom det en man och gick, stannade och såg sig omkring. Jag trodde att han väntade på sin hund så jag brydde mig inte så mycket mer om det. Kokade färdigt makaronerna och fixade köttbullarna. Tog ca 10 minuter ungefär.
Då ser jag att mannen står kvar och stirrar in i mitt köksfönster!

Först tänkte jag att han kanske väntar på någon, men sen började han bete sig så underligt. Han stod på utsidan av staketet och drog i buskarna på ett fanatiskt sätt, sen vände han sig om och stod blickstilla med armen rakt ut och visade upp handflatan med spretiga fingrar. Så stod han i ungefär 5 minuter… då blev jag lite obehaglig till mods.

Ringde till grannen där Jasmine var och lekte och sa att det stod en man i buskarna och hon tyckte att det var lite märkligt.
Jag bad henne att skicka hem Jasmine vid 18-tiden och att hon då kunde gå in bakvägen. I vanliga fall brukar hon gå runt, men det ville jag inte att hon skulle göra nu.

Folk som gick förbi lade också märke till hans märkliga beteende och då hoppade han över staketet och började gå emot mig och jag började bli rädd på allvar. Ringde polisen, men fick vänta i över 5 minuter på svar. Så jag gick omkring och låtsades vara oberörd. Men la till sist på luren för jag var för rädd för att vänta.

Då ringer det på dörren!!
Hjärtat i halsgropen och jag blev verkligen jätterädd!
Tur som det var var det vår granne och jag bad honom komma in och frågade honom om han såg den där människan där ute. Jodå, det gjorde han. Han tyckte också att han verkade märklig så jag bad honom att stanna tills han gått därifrån.
Mannen därute grejade med händerna och visade tecket på struptag etc och jag var så rädd att jag inte kunde stå still.
Jag ringde en gång till till polisen och kom fram direkt. De kopplade mig till vår station, som vi har i området och de sa att de skulle skicka en bil på det på en gång.

Vi släckte ner i lägenheten för att han inte skulle kunna se oss så bra och man kunde se att han blev märkbart arg. Skrek och sprang i cirklar och drog och slet i buskarna. Sen helt plötsligt hoppade han över staketet igen och började gå iväg, men sen kom han tillbaka, men gick inte mot mig utan en bit bort. Jaha, han gömmer sig i buskarna, sa jag. Men grannen sa att han såg en polis gå emot honom och sen stod de och lyste på och pratade med honom i ca 5 minuter.

Sen ville de prata med mig och jag gick ut i trapphuset. Han frågade om jag blivit förföljd tidigare, men jag sa att det har jag iallafall ingen vetskap om, men det tror jag inte. Han tog mina uppgifter iallafall. Namn, personnummer och telefonnummer.
Sen kom en annan polis och sa att mannen troligen var missbrukare och påtänd och att han troligtvis inte var ute efter mig personligen, men förstod såklart att jag blev rädd och tyckte att det var obehagligt.
De tyckte att det var bra att jag ringde och jag sa att jag blir extra rädd med tanke på vad klockan var (ca 17:30).

JAG VILL INTE BO HÄR MER!!!!!
Ska man inte ens få vara trygg längre där man bor?!

Snart tillbaka

Så var det äntligen dag så man vet att inatt behöver man iallafall inte sova ensam.
Han ringde inatt och han var lite låg, för han kände sig lite ensam sa han. Han ville flyga dit mig. ;)
Det var visst bara en massa 40-åringar (inget ont om dem!) som raggade på allt och alla . Hans “jobbarkompisar” är säljare och då gör man tydligen så, raggar och är otrogna fast de har fru och barn. Vilka människor säger jag bara! Så han sa att han inte kände sig speciellt hemma där, utan bestämde att vi skulle boka in en resa tillsamamns och åka snart. Wee! Det vill jag!
Men han hade suttit i baren och druckit drinkar så han var lite på lyset, medan de andra raggade runt. Halvt döv blev man på kuppen för det var ett sånt herrans liv. :D

Det är lite roligt det där. För när vi är ifrån varandra så längtar vi efter varandra så himla mycket, även om det bara är ett dygn.
Det är ju inte första gången vi är ifrån varandra. Han tycker att det är jättejobbigt att vara hemma om jag tex ligger på sjukhuset med Malva. Ett sjukhus som dessutom ligger i samma stad. Då tycker jag att det är värre för mig nu. ;) Han är ju inte ens i Sverige. *s*
Vi är lika kära i varandra som när vi träffades och vi har varit tillsammans i 7 år. Har aldrig känt så förut med någon så jag är övertygad om att han är min Mr Right. :) Saknar honom sååå! Kom hem!

Ensamt

Fy vad tyst det är. Känner mig helt ensam, men det är jag ju inte. Barnen ligger och sover så sött i sina sängar. Jag visste att det skulle bli så här. Känner mig inte trygg när han inte är här. Jag är visserligen inte trygg här även om han är här, men nu känns det ju ännu värre. Usch. Hur ska jag kunna sova inatt? Och ännu värre, hur ska jag kunna vakna? Han är ju min väckarklocka. Själv är jag helt död på mornarna… Jaa, detta blir ju kul :(
Han skulle ringa sen om det gick, sa han. Pratade med honom förut och det var dålig mottagning så vi får väl se. Fast det är ju just det. Bara för att han sa så, så kommer jag ju sitta uppe och vänta. Det är det jobbigaste. Jag kan liksom koppla av det lite, men sen ringer han och då får man börja om från början.

Tänkte uppdatera sajterna men jag tappade lusten som vanligt. Man kanske ska lägga ner allt? Jag vet inte vad det är med mig riktigt. Har ingen lust med något. Jag vill en massa saker men när jag väl sätter mig ner för att göra dem så är det som om all lust och inspiration bara försvinner. Så trist!

Jag suger

Jaja, jag veeet.
Jag har inte uppdaterat på ett tag, men det finns en orsak. Jag har helt enkelt inte haft lust. Är less på allt just nu. Blä! Jag känner mig värdelös på det mesta. Försöker fixa med sidorna till exempel, men som vanligt ser de skeva ut i andra webbläsare. Jag vet att jag inte ska haka upp mig på det, men det gör ja iallafall. Usch, jag lägger nog ner allt tror jag. Jag totalsuger ju! Jag fattar liksom inte varför det blir fel… även om jag följer standarden så ser det istället förjävligt ut i IE. Kan man inte få till en layout som passar i båda?!
Jag får nog, som sagt, lägga ner och köpa layouter hädanefter. *arg*

Idag var vi på BVC med Jasmine. Hon skulle ta sin poliospruta och det gick jättebra. Hon sa inte ett ljud utan bara fnissade hela tiden. Sköterskan tyckte att hon var så duktig att hon fick både klistermärke och bokmärken. ;)
20,2 kg tung och 114 cm lång. Hon ligger bra på sin kurva, har alltid legat strax under det normala. Symmetrisk och bra. Skönt att veta eftersom att jag varit orolig ett tag. Hon har liksom bara skinn och ben. Magra krake. Äter inte heller så bra, men man får ju vara nöjd att hon äter överhuvudtaget. Mer energi än hon har nog inget barn. Jag vet ingen annan som flänger runt så som hon gör. ;)
Men hon är pigg och frisk och jag ska försöka peta i lite extra fett i hennes mat, det lilla hon äter.

Jag har redan ångest. Har haft i flera dagar. Jag vet att jag är jättelöjlig, men jag kan inte rå för hur jag känner.
Erik ska på konferans i veckan, vilket innebär att jag ska vara ensam med barnen. Alltså, han ska sova borta… att vara ensam med barnen är ju inget besvär, men hela natten! Jag kan liksom inte sova när han inte är där… Vi har sovit ifrån varandra bara ett par fåtal gånger och det är jättejobbigt. Men men, vad ska man göra?

Nehej, nu ska jag fortsätta operation självömkan.

Tandborstning på katt?

Erik kom nyss hem med Spynke. Det hade gått bra. Vad jag kan se så hade de inte ens sövt honom, för han verkar pigg och precis som vanligt. Jag gissar dock att de gett honom något lugnande när han skulle undersöka munnen. Veterinären sa att han har något som kallas FORL, vilket är en tandsjukdom. (Om intresse finns kan ni läsa mer här.)

Han fick en spruta antibiotika och nu ska han bli bra iallafall. Sen kommer det väl tillbaka. Hon hade sagt att ibland får man komma var tredje månad och få en sån spruta och det verkar ju stämma ganska bra med tanke på sist vi var där för samma sak. Man har ju anklagat sig själv och undrat vad man gjort för fel, men de äter ju bra mat och har alltid gjort det, men av det jag tagit reda på så beror det inte på vad de äter… ingen vet riktigt varför det uppstår.

Förmodligen har alla våra katter det, för alla luktar grön död ur munnen på dem och har alltid gjort det. Men de andra har inte ont. Får väl börja borsta tänderna på dem… hur man nu gör det utan att bli halvt sönderriven. Kan inte vara populärt. Hörde dock att det fanns tandkräm som smakar lever.. *urk*

Blodprovet då. Vi ville ju veta hur höga hans njurvärden var så att man i såfall skulle kunna förebygga njursvikt (även om de får det till sist iallafall) men det var ingen fara. En katt skulle ha mellan 7 och 12 i värde och han hade 9.
… och Right-Eye hade över 240…

Igår hann jag inte spela Sims så ikväll måste jag! Har abstinens!

Comment love: Pia, Lotta & Maria.