Jag lyckades att somna om igen, men blev väckt vid 6-tiden av att kattskrället satt i sig ett trasigt kassettband. ➡ Lyckades iallafall få ur henne det. Bestämde mig för att stanna uppe då klockan var ställd till 7. Läste lite på NA igen och det saknades en liten pojke från branden i natt. Vid lunchtid var det bekräftat, han blev innebränd. Tänker på hans stackars, stackars familj… hur kommer man vidare något sådant? Undrar hur många tankar man tänker vad man skulle ha gjort istället för det man gjorde. Usch, det är så hemskt. Idag var det som sagt första skoldagen och fröken var sur och grinig hela förmiddagen. Jag fick inte lämna henne själv och hon började gråta. Hon ville inte alls vara där, men efter att jag gått så hade det blivit bättre. Det är ju det att hon inte känner någon alls. Hoppas att det går bättre imorgon. Erik lämnar henne då, för HAB kommer hit och ska göra en “MPU-bedömning” på Malva. Det är en bedömning på vad hon kan och inte kan, typ, så de vet vad de ska informera dagis om. På onsdag är det dags för mig att släppa min lilla bebis, känns lite vemodigt faktiskt. Det har ju varit hon och jag i 3 år nästan och nu ska hon ge sig ut i vida världen. 😉 Det kommer att bli jättebra för henne, det är jag övertygad om. Det bara känns i mamma-hjärtat. Det är nog värst för mig, för hon vill ju inget hellre än att träffa andra barn. 😎 Nehej, nu ska jag gå och läsa den underbaraste bok som finns i hela världen. Jag, som inte alls gillar böcker, är totalt fast. Har suttit här hela kvällen och tänkt på dem och hur det ska gå. Och jag läser minst i 1-2 timmar så det är bäst att jag loggar ur och beger mig tillbaka till 1700-talet.