Hon sa att hon hade jätteont i örat så vi gav henne alvedon och sen bestämde vi oss för att åka in nu på morgonen med henne. Runt halv 8 somnade hon dock och sen när hon vaknade hade hon inte ont längre och hon har fortfarande inte ont. Mystiskt.
Vi ska hem till Eriks föräldrar i eftermiddag och äta semlor så då ska “farmor” får titta i örat på henne. Så då vet vi om det är öroninflammation eller inte. Men jag tycker att så länge som hon inte har ont så är det inte akut.
Min huvudvärk kommer och går. Idag är den första morgonen på länge som jag vaknat utan huvudvärk, men den kommer väl smygandes senare. Annars har jag somnat med huvudvärk och vaknat med huvudvärk i säkert 2 veckor nu. Jag har kommit underfund med att jag gnisslar tänderna på nätterna så det kan ju vara en förklaring. Men till yrseln som jag har ibland har jag faktiskt ingen. Det är jätteläskigt för man vet ju inte när man ska bli yr. Har läst att fler av mina nätvänner verkar ha samma “problem”, så man kan ju nästan tro att det smittar via nätet. 
Jag vet att jag är spänd. Det känns som om jag har axlarna uppe vid öronen men jag kan inte, hur jag än gör, “få ner” dem i normalhöjd. Jag är trött, har ont i huvudet och är allmänt hängig liksom. Mår inte bra alls.
Men att jag skulle vara stressad… det är ju löjligt! En hemmamamma kan väl inte vara stressad heller?!