Idag har jag och Malva varit på hab och träffat logopeden. Hon gick igenom några tecken som vi ska lära oss för att Malva ska komma igång lättare att prata, men går det i denna rasande takt så kommer vi kanske inte behöva det. Inte för att det inte är bra med tecken, utan Malva har kommit med flera ord bara den senaste veckan: “titt ut”, “ej dah” (hej då), “fatt” (saft), “titteta” (kissekatt), så det verkar som om det bara bubblar ur henne och ingen är väl gladare än jag.

Efteråt åkte vi till moster Katja, för hon var barnvakt åt Jasmine medan vi var iväg. Där blev vi bjudna på pastaskruvar och köttfärssås. *mums* Men Jasmine var stöddig som vanligt och vägrade äta. Fattar inte vad det är med den ungen ibland, jag blir så himla trött på detta kaxande och uppstudsande! Men, det går väl över som vid alla andra trotsperioder. *förhoppningsvis* Och alla som säger att 5-års åldern är en härlig period. Bah! Hon var hur mysig som helst innan jul… och sen blev hon sån här. Stöddig så det finns inte. *suck* Man känner sig som världens sämsta mamma när hon är sån här.

Imorgon ska vi tillbaka till hab, då till “vår” läkare, och efteråt ska jag försöka hitta en present till Jasmine, för hon fyller 5 på lördag. Så imorgon är det full rulle med. Fast det känns inget kul att köpa något till henne när hon är sån där. Men det måste man ju såklart.