150mg

Nu har jag höjt Venlafaxinet till 150mg, den dos som min läkare på psyk tycker att jag bör ha.
Vid varje höjning hittills så har jag samma dag/dagen efter, blivit så sjukt kissnödig mest hela tiden. När jag höjde från 37,5 till 75 så gick jag och kissade 3-4 gånger i halvtimmen. Jag skojar inte. Det var som att ha uvi, fast utan att ha ont. Men jag kissade ungefär lika mycket varje gång och det var inte droppar. Det gav sig efter någon dag, men jag har hållit mig hemma de gångerna. 😉 Vid den här höjningen var det inte lika illa som den förra, men kissnödig ofta var jag.

Dock känns livet inte lika roligt nu som det var på 75mg. Till skillnad från då, så har jag återigen fått panikångest, vilket jag inte hade alls på den lägre dosen. Däremot så sover jag bra och vaknar tiiiiidigt. Förut kunde jag sova fram till mellan 12-14, men nu 7-7:30. Jag vaknar dock en sväng vid 4 men har inga problem att somna om trots att jag är pigg. Men jag går i regel upp vid 7:30, eller ja.. jag ligger och spelar i sängen till kanske 8-8:30, beroende på vad jag ska göra under dagen (vilket oftast är ingenting). Men jag är pigg och har inga problem att kliva ur sängen. Iofs så gick jag och la mig på tok försent förut, men mycket berodde på att jag inte kunde sova alls. Jag var trött, men jag kunde inte somna. Och när jag väl somnat så vaknade jag stup i kvarten. Det var därför jag fick Melatonin utskrivet. Nu blir jag jätteseg och trött med Melatonin och Theralen och somnar och sover jättebra. Jag har dock lärt mig att lyssna på min kropp, säger den att den är trött så lägger jag mig, även om jag har en massa saker jag anser mig behövs göras innan, och oftast somnar jag inom 10 min när jag väl har lagt mig, vilket känns jättebra!

Förutom ångesten, så är den enda biverkningen just nu att jag är lite darrig på morgonen, men det brukar gå över efter en stund. Och ja, jo, muntorrheten, som inte är att leka med. Läste att både Theralen och Venlafaxin ger muntorrhet som biverkning, så jag fick väl dubbelt upp antar jag. Jag tuggar tuggummi hela dagarna, så jag får gaser i magen istället. 😉 Men hellre det än att vara så torr i munnen att man knappt kan prata. De flesta biverkningarna jag haft, har ju gått över och jag antar att iallafall ångesten kommer ge med sig också. Jag äter ju medicinen mot ångest liksom. Det var någon som sa att det är positivt att jag får ångest, för det betyder att jag ”svarar” på medicinen, men jag vet inte hur det ligger till med det. Jag är dock väldigt tacksam över att jag inte fått de där svettningarna som biverkning, vilket ska vara väldigt vanligt. Jag känner mig mest frusen istället.

Jag önskar att jag fått Theralen tidigare. Innan var det ju Lergigan och Atarax, och de suger verkligen för mig. Känner mig som en zombie på dem, även dagarna efter och det passar ju mindre bra. Med Theralen har jag aldrig fått den känslan. Det enda som händer är att jag blir lite seg/trött, men när jag vaknar på morgonen känns det som vanligt. Nu iom ångesten, har jag även tagit den på dagtid. Jag blir lite seg, men fortfarande normal och den tar udden av ångesten. Svårt att förklara, men det verkar som att jag inte ”bryr” mig om att jag har ångest, så lugnande är den iallafall. Kan rekommendera att prova, om du haft Atarax/Lergigan utan effekt (eller bara bieffekter).

Nya mediciner

Long time no see. Nu har jag bestämt mig för att väcka liv i den här bloggen!

Ni som varit här förr och följt mig under åren, vet att jag kämpat med psykisk ohälsa under många många år. Nu har jag återigen fått nya mediciner som jag hoppas fungerar bättre än de tidigare. Den ena ville jag absolut inte ha alls, men det funkar inte utan, så jag ger det en chans. Den är mot GAD (Generaliserat ångestsyndrom), vilket jag haft sen jag var liten, men har blivit diagnostiserad många år sedan.

Nu har jag iallafall fått Theralen mot ångest. Den tar också bort illamående och kräkningar. Eller ska göra iallafall. Med tanke på att jag dessutom fått Venlafaxin, där man får ökad ångest i början, så är det svårt att veta riktigt vilken medicin som ger biverkningarna, Om nu båda gör det. Jag tror dock att de flesta biverkningarna är av Venlafaxin och seg/tröttheten är av Theralen.

Det här är iallafall en liten sammanställning från vecka 1.

Dag 1: Klump i halsen (ångest), lätt illamående, dåsig, trött, darrningar, förvirrad/yr, pressar tänder jättehårt (gör det annars också vid ångest, men ”hårdare” nu), ingen aptit

Dag 2: Darrningar/Skakningar, trött/seg, stora pupiller, torr i munnen, pressar tänderna, ingen aptit

Dag 3: Darrningar/Skakningar på morgonen, trött/seg, stora pupiller, torr i munnen, lätt illamående, klump i halsen, pressar tänderna

Dag 4: seg, stora pupiller, torr i munnen, spänner hela kroppen, lätt illamående, pressar tänderna, lite darrningar, klump i halsen

Dag 5: allt ovanstående från dag 4, fast mindre/lindrigare, ser dock fortfarande ut som en pundare

Dag 6: trött, gäspar, samma som dag 5, lite ångest

Dag 7: lite yr, seg/trött, lätt huvudvärk, lite ångest, något mindre pupiller, darrningar på morgonen, muntorrhet

Så biverkningarna har varit många, men inte så farliga som jag trott. Mår rätt okej nu. Får se om det blir samma när jag ska höja dosen nästa vecka.

Cipralex (mina biverkningar)

Första månaden:
Hemsk insättning, värre än värst. (Däckad de första dygnen). Några ångestattacker. Otroligt rastlös, kan knappt sitta stilla… Mår hemskt illa.

Andra månaden:
Extrem trötthet. Sover minst 12 timmar per natt (helst mer om jag fick – jag brukar klara mig på 5-8 timmar annars…). Extremt intensiva och overkliga (sjuka) drömmar. Ingen ångest.
Mår förutom den förlamande tröttheten faktiskt ganska bra. Känner motivation och längtan efter saker som komma skall men är samtidigt rädd att tröttheten ska ta överhanden.

Tredje månaden:
Återstår att se…

Update:
I november 2011 slutade jag med Cipralex efter att ha mått dåligt en tid. Försökte få läkarkontakt, men fick ingen hjälp. Läkarna hävdade att det bara rörde sig om biverkningar, vilket jag tyckte var konstigt efter att ha käkat dem så pass lång tid.
När  jag en dag insåg att jag planerat mitt självmord i detalj. Hur, var, när, så insåg jag att det var dags att sluta äta dem. Slutade tvärt och jag mådde så ofantligt mycket bättre utan dem än med dem. Sedan hände en grej, min största kris i livet uppenbarade sig – och jag överlevde! Utan medicin, utan ångest!

Under 2012 fann jag en ofantlig styrka i mig själv. Det var året jag lämnade min familj en period för att följa mina drömmar. De hittade jag inte, men jag hittade mig själv.

Vaccinerad

I måndags försökte vi ta vaccinet, men när vi kommit 1/3 i kön (här i Örebro får man köa utomhus) så fick vi veta att allt vaccin var  slut så det var bara att åka hem igen. Tackar för det… När man nojjat hela dagen.

I tisdags gjorde vi ett nytt försök och efter ca 1 timmes köande utomhus och ½ timme inne, tog jag alltså efter mycket velande fram och tillbaka det berömda vaccinet. Främst för att jag inte vet om jag skulle palla en svininfluensa, vem vet jag kanske är en riskgrupp utan att veta om det… Nåväl, det gick jättebra. Lite öm i armen bara men det räknade jag med men inte alls så illa som jag har hört att man kan få. Jag har ondare i min hand än i armen… Däremot har jag varit supertrött (vilket i sig är av en annan orsak, eller iallafall en orsak som jag tror mer på) och först nu ikväll; alltså 48 timmar efteråt har jag fått huvudvärk. Men ingen feber överhuvudtaget.

Jasmine vaccinerades också och hon fick feber (runt 38 grader)  ett dygn efteråt och jätteont i armen. När febern gick bort fick hon nässelutslag, vilka hon har kvar… men som sagt, hon mår precis som hon brukar och har varit i skolan idag.

I mitt fall är det ju inte säkert att huvudvärken beror på vaccinet, eftersom att grannarna sabbade sitt badrum för några veckor sedan, så har det varit byggarbetare här varje dag denna vecka och borrat upp deras golv… och att lyssna på borrande i flera timmar i sträck kan ju faktiskt ge huvudvärk. För att inte tala om all denna ångest (velandet om vaccinet bland annat) och stressande hela veckan. Jag mår ju som sagt bra för övrigt… eller ja, jag mår ju illa som vanligt, men det har jag ju gjort i flera månader så…

Och vårt badrum? Byggarbetarna har varit inne hos oss också för att ”bila” (konstigt ord), de har haft stöd i vårt badrumstak för att bära upp grannens golv.. och nu har vi ett stort jävla hål i vårt badrumstak!!! Och det luktar… urk, så det går inte att gå in där… även om jag nu inte vill gå in och skita när det är ett stort hål upp till grannen. 😉 Lukten beror enligt Erik på att det inte finns nåt vatten i rören. Men har man inte illamående innan så får man det garanterat när man går in där…

Så vi får alltså också ytterligare en jävla dag med oljud, eftersom att de måste åtgärda hålet när de väl är färdiga med deras golv… Kul, inte! Blir ju liksom inget duschande för oss förrän det är färdigt. Så jävla irriterande!