Skrämselpropaganda…

När man får barn är det mycket man får sätta åt sidan, vilket självklart är helt okej…

Men, det är drygt emellanåt. Som nu.
Sitter här med feber och kli i halsen och skulle inget hellre än vilja lägga mig och vila. Sova lite kanske. Fryser som en gnu. Fullproppad med alvedon. Men inte kan man göra det heller… här måste man minsann underhålla barn.

Väntar på att min stora tjej ska komma hem efter att ha varit hos sin kusin sedan i tisdags. Jag har varit hemma med Malva hela veckan, just pga hon haft feber och har varit allmänt risig. Så nu när hon börjar piggna till så är det min tur. Vi var till affären idag, vilket tar ca 5 minuter att gå till – och jag var helt slut!
Handla när man är sjuk + tjatande barn = ingen bra kombination.

Men ikväll blir det tjejkväll för Erik jobbar sent. Har köpt micropopcorn och vi  ska mysa i soffan framför en barnfilm som de får välja. Jag vet att det uppskattas mycket eftersom att jag oftast jobbar hela kvällarna. Men idag ska jag ägna mig åt dem och mig själv. Det är iallafall planen.  😉

Frustrerad till max!

När jag skriver detta är klockan 22:55.
Jag sitter här och är frustrerad och irriterad – nätet har gått ner igen för femhundrasjuttioelfte gången idag. När man talar med leverantören säger de att det är fel hos oss, de har minsann inga störningar… trots att man får vänta i 20 minuter i telefonkö (?!)

Jag som precis hade hittat mina ”Audrey shades”… (PackRat på Facebook), Jag vet att jag lovade att förklara vad det är för ett slags spel, men för att vara vänlig mot er så tänker jag inte göra det. Varför? För att om jag berättar och om ni börjar spela blir ni så beroende att ni slutar som jag: sitter och tjurar över att nån annan hinner sno dina kort som du letat efter en halv dag. Fråga Gocka, hon vet vad jag pratar om… 😀

Egentligen är det inte ens värt det, men det är som ett gift, det går inte att sluta spela. Speciellt inte nu när jag har så få fulla set kvar…

23:03
Gaaaah! Så kickade nätet igång för en minut och jag upptäckte att mina solglasögon inte alls låsts… så precis när jag tänkte göra det… vad händer? Näthelvetet går ner för femhundrasjuttiotolfte gången i orningen. Jag får ett nervsammanbrott snart.

23:05
Finally! Nu är de låsta, men jag ger nog upp för idag… pallar inte med ett svajjigt nät. Funkar inte heller när man har supporten att sköta.

23:11
”Kopierar denna text från anteckningar och klistrar in i WordPress, trycker på ”Publish” och GISSA vad som händer?!”

Paranoid

Hum… vaknade kl 8 av att telefonen ringde, hann inte svara, slog upp numret på hitta.se – men jag känner ingen i Stora Mellösa… så jag trodde att nån ringt fel. Två timmar senare ringer det igen, denna gång från ett mobilnummer. Jag svarar, men någon lägger på. Kollar även upp det numret och det är en annan person, men från samma ort.

Efter det ringde det två gånger till, från samma nummer, men ingen säger nåt… har jag kanske en hemlig beundrare?  🙄

Jag suger… jag vet!

award2.jpg

Jag hade visst fått denna fina award av Sandra redan i januari, men som den loser jag är såg jag inte det förrän nu… vad säger det om mig? Förtjänar jag denna?
Iallafall, jag för självklart traditionen vidare!

“Give the award to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel happy about blogland. Let them know by posting a comment on their blog so they can pass it on. Beware you may get the award several times.”

And here are the nominations!
Gocka @ gocka.se (my soulmate)
Nina @ ninaweb.se
Tessiz @ tessiz.net
Lotta @ divah.se
Jennie @ jennies.nu
Maria @ vimsig.com
Mattias @ eyesx.com
Hev @ tigerwhispers.com
och självklart till den som gav mig den:
Sandra @ sandras.nu

Tack allihop för att ni finns!

Titanic

Vet inte vad det är som får mig att reagera så på den filmen. Nog för att den är oerhört tragisk. Och dessutom sann.
Men jag bölar varenda gång för det är så sorgligt… Jag såg inte ens hela (i och för sig har jag sett den typ 6 gånger) men ändå?!

Kanske betyder den mycket för mig för det var den första filmen Erik köpte åt mig… Jag vet inte… och jag bölar fortfarande. 😉

Sen måste jag ju bara klaga… Mello… Amy Diamond, självklart! Men Christer Sjögren?! Hellooo?