Har länge tänkt att få ur mig det där som hände 2012. Det är bara jobbigt att börja… men det är dags nu.
En del människor tycker att jag har gjort fel. Och det har jag nog. Men det är mitt liv. Låt mig göra mina misstag. Jag kräver inte att någon ska förstå, det gör ingen. För ni är inte jag.
Jag har mina orsaker till varför jag gör på ett annorlunda sätt. Jag har lärt mig den hårda vägen. Jag är inte längre den naiva tjejen som jag var för två år sen. Jag är bra mycket starkare nu än då. Även om det fortfarande är ruskigt jobbigt emellanåt. Men, det får ta den tid det tar. Låt mig leva mitt liv på mitt sätt. Och jag behöver inga pekpinnar. Jag är rätt duktig på att straffa mig själv ska ni veta.
Nåväl. Lämnar inte ut det allra gottigaste till de som använder det emot mig. Som sagt. Har lärt mig den hårda vägen.
Jag vet ju inte vad som hänt eller så men ja, det finns alltid folk som står redo att tala om för en vad man ska göra, hur man ska göra eller ännu hellre, hur man borde gjort. Ingen av dem lever i den situation man gör. De må ha åsikter, men det är inte deras liv.