Månad: juni 2009

Kattoperation

- Susanna 2 Comments

Igår eftermiddag så upptäckte jag att Musen (katten alltså ;-)) hade något kletigt, gult grejs i rumpan. Torkade bort det och det luktade inget, men hade henne under uppsikt ifall det skulle komma mer. Det gjorde det inte, men hon tvättade sig frenetiskt. I övrigt var hon som vanligt, pigg & alert… och superbusig – as always. Men jag tänkte att jag skulle kontakta veterinär idag, ifall hon fortsatte att tvätta sig så där ihärdigt i rumpan.

Sagt och gjort. Ringde i morse och fick en tid 10:45. Veterinär klämde, kände, lyssnade och kunde inte känna något avvikande, förutom att hon ryckte till lite när hon klämde över bakdelen. Så det ordinerades röntgen. Väl där kunde man inte se speciellt mycket på bilderna, men veterinären rekommenderade kastration fast man i nuläget inte kunde vara 100% säker på att det rörde sig om en livmoderinflammation – vilket jag misstänkte från första stund.
Dock var det ju upp till oss att bestämma om hon skulle kastreras eller ej. Hon kunde ju ha fått antibiotika och blivit bra på det, men då kan inflammationen komma tillbaka senare.

Men vi valde att kastrera henne direkt. Och nu i efterhand så var det nog det klokaste beslut jag tagit på länge… trots att jag hade planer för henne att bli avelshona.

När vi kom för att hämta henne så sa veterinären att vi kommit in med henne i sista stund.
Hela livmodern var sprängfylld med var och hade kunnat spricka vilken sekund som helst! Och då hade hon inte levt nu. Så samtidigt som det känns bittert att min uppfödning aldrig tycks få en bra start, så har jag ju hellre mina katter i livet. Och uppfödning är inte allt. Först och främst är de familjemedlemmar.

Nu är hon naturligtvis supertrött och sover, men hon har försökt att ta sig till kattlådan, men hann inte och skämdes. Stackars liten.

Det mest märkliga tycker jag är att hon hade ingen feber och var inte hängig, hon var precis som vanligt och så full av liv. Hon var ju inte ens sjuk…
Men så är det ju tydligen med mina djur… ena dagen lever de och nästa är de borta. Fejkar de sin smärta eller är det jag som är ouppmärksam kan man undra?

Nåväl den här gången är slutet gott, allting gott.

Vad beträffar uppfödning så får jag väl satsa på att tillhandahålla avelshanar i framtiden. 😉 Kommer inte skaffa fler honor till avel, eftersom att man ger dem p-piller… och nu har jag två kastrerade honor (varav en gammal dam visserligen) som har blivit kastrerade pga just livmoderinflammation. Never again!

Hos doktorn

- Susanna 1 Comment

Nu sitter man här med 5 rör mindre blod i kroppen och ett svidande i armvecket. Fick Naproxen-liknande tabletter mot värken, samt stark kortisonkräm för mina psoriasisutslag. Farbror doktorn klämde och tryckte på hela handen så nu ser den värre ut än vad den gjorde tidigare. Den är helt gropig! Men men… nu är det bara att vänta på provsvaren om jag har nån slags artrit/artros eller nåt annat skräp. Köpte även en handledskena på apoteket plus en massa illamående medicin, så nu ska vi se om åtminstone ett besvär kan ge med sig för idag.

Testar just nu illamåendetuggummin och undrar om tungan verkligen ska kännas som den gör? Helt sträv och nästan bortdomnad… hum. Måste googla tror jag.

Edit: Vissa personer kan uppleva en kortvarig och övergående domningskänsla i munnen. Detta är ofarligt och beror på det aktiva innehållsämnets lokalbedövande effekt.

Jamen dåså, då vet man det iallafall. Återstår att se hur länge de verkar. Mot illamående menar jag.

Tillsammans är man mindre ensam

- Susanna 1 Comment

I lördags var jag ju på rajtantajtan och hade hoppats på att få träffa en gammal klasskompis till mig, dock kunde hon inte komma, men det gjorde inget egentligen; för jag träffade en annan tjej och hon är precis som mig! Fast 13 år yngre. 😉

Hon sa att hon noterat att jag hade ”seabands” men att jag drack alkohol, så graviditet kunde hon utesluta, så hon frågade varför jag hade dem och jag svarade som det är; jag har kroniskt illamående. Och så började vi att prata, för det visade sig att hon också har det, har sökt läkarvård för det men har inte blivit hjälpt alls. Hon har även emetofobi, precis som jag. Det känns jätteskönt att det finns ”en sån som jag” även om jag inte egentligen önskar att någon ska behöva leva med detta…

Men hon som jag, mår illa varje dag, av och till i varierande skala. Och nu är vi varandras stöttepelare. Och det känns så skönt.

I am the queen of drama!

- Susanna

Ojoj, så var man en omogen dramaqueen igen… 😉 Jag vet inte egentligen hur det går till, men sanningen är den att oavsett vad jag säger så är det ALLTID mitt fel, vad än någon annan säger. Så låt ingen säga något annat. Nu ska jag sminka mig och göra mig iordning, för här ska ut på rajtantajtan. 🙂 Dramaqueens brukar väl festa?

*kastar slängkyssar*

Och du, min undersåtliga, du behöver inte kommentera, du kan börja med att svara på frågan på MSN… eftersom att jag är så omogen menar jag. 😉

OMG!

- Susanna

Ja jösses, eller vad ska man säga…

Lillsyrran frågade mig här i veckan om hon och hennes nya pojkvän kunde komma och hälsa på idag, och jag sa som det var; nej, jag ska bort och jag tänker inte stressa när jag ska göra mig iordning. När jag stressar får jag oftast ångest, så det är för mig ganska logiskt.

Iallafall, så har jag varit lite av en slacker hela dagen och har färgat håret och sånt, dvs tillbringat mycket tid i badrummet.

Så kommer det en REDIG utskällning på MSN:

16/6:
J: btw, ang helgen, hade du lust med besök på lördag`?
S: det beror när du kommer
J: Ptja, vi kommer isåfall när vi nyktrat till.. 😉
S: för jag ska ut på rajtantajtan sen
J: Jo jag vet. Det har du ju redan berättat, men jag ville att O skulle träffa ungarna…
S: Ja, men jag vill inte stressa

Idag:
Så hade hon då visst ringt idag, när jag sov… Men när jag kom ut ur badrummet såg jag att hon ringde men jag kunde inte svara eftersom att jag hade färg i hela öronen. 😉

J: Jag har ju ringt hur många ggr som hellst. Kan vi inte komma nu eller? Har ju fixat hundvakt o grejs för att kunna komma in o hälsa på. Vet ju inte när jag är i trakten nästa gång
S: jag ska ju ut, det sa jag ju i veckan… jag kunde inte prata i tele för jag hade hela öronen fulla med hårfärg
J: Ja jag vet att du skulle ut. Men jag sa ju att vi skulle komma innan. Och jag ringde tidigare men då sov ni
S: jag har precis tvättat ur det och jag tänker inte stressa… har inte ätit än och ska hinna göra det också innan jag går
J: Och jag bad Jasmine hälsa att du skulle ringa mej
S: ja, men hon är ju ute
J: Vilket du inte gjorde. Så jag ringde igen
S: hon har inte sagt nåt
J: Men fick inget svar. Så då väntade jag i nån halvtimme o ringde igen. Och fick inget svar. Och eftersom du visste att jag ville komma o hälsa på idag kunde du ju faktiskt ringt
S: jag har inte hört att du har ringt, Erik har haft hörlurar men jag kan fråga honom om han hört att du ringt
J: Det är jävligt märkligt för jag har ringt flera ggr
S: ja, tydligen, men i såfall har du ringt när jag har 1, varit ute och rökt, 2, stått i badrummet… från 14-14:30 stod jag i badrummet & färgade håret iaf, för jag klockade då. Vad jag kan se på min tele så har du ringt: 11:45, 14:11, 14:28, 14:38… nån halvtimme emellan? 14:38 svarade jag på mobilen (högtalartele)
J: Ja men den är ju paj för jag hörde typ ingenting
S: jag satte på högtalartele för jag hade; som sagt, kladd i öronen
J: Ja och jag hörde inget. Men det var väl inte det vi skulle diskutera. Jag antar att vi inte ska komma idag då
S: jag vet inte när ni ska hinna det…
J: Jävligt träligt för jag ville verkligen träffa barnen, speciellt med tanke på att jag inte vet när jag kommer vara i närheten nästa gång
S: ja, men jag sa redan innan att jag skulle bort, plus att jag vill INTE stressa när jag ska göra mig klar, för då kommer Ove (ångest) och det vet du
J: Ja men då kunde du ju ringt o sagt att du inte ville att vi skulle komma
S: men det sa jag ju i veckan! och dessutom så VISSTE jag ju inte att du hade ringt i morse
J: Nej men du visste ju att jag hade planerat att komma o hälsa på med O idag. Och jag har fixat hundvakt just för den anledningen. Ville verkligen att oscar skulle träffa dej och ungarna. Men skitsamma… Om det är så svårt att få lite tid över för ett besök så skiter vi i det

…

S:Ja men herregud kom då! Jag är iallafall inte hemma sen. Jag blir så jävla trött!
J: Jag mä
S: Så, det är MITT fel att du har fixat hundakt, att du vill komma för att din nya karl ska träffa ungarna, fast du VET att jag ska bort… Men då vet jag, have a nice life!

(Jag surnade till rejält, för det här är så jävla typiskt henne)

J: Jävla dramaqueen! ALLT handlar inte om dej och jag har aldrig lagt det på dej. Vart bara fett jävla besviken för man tydligen inte är det minsta välkommen och jag bor lixom 18 mil bort.. Det är inte direkt så att jag kan komma o hälsa på¨när fan som hellst och jag ville passa på när jag var i närheten

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag upptagit din dyrbara tid, men TÄNK lite för fan. Jag saknar er som fan och det enda jag ville var att komma o hälsa på, och jag blir besviken att du inte ens kunde hört av dej till mej IDAG för vi hade ju kunnat komma tidigare…

S: MEN!!!!! Jag har sagt HELA VECKAN ATT JAG SA BORT!!! Ska jag släppa alla mina planer för att du vill komma… jag minns att jag gjorde det för itne så länge sedan… Kom du? NEJ! Aldrig att jag vilker mig för dig, du gör ALLTID så här, spelar ut dina jävla känslor så man ska må dåligt. Jag VISSTE inte ens att du HADE ringt idag! HUR fan ska jag då veta ATT du vill komma…
J: släppt planer för mej? DU skickade sms till mej och sa att du inte orkade och då valde jag o O att vara kvar ute vid pappa istället.. Han var för fan nykter tills DU skickade det smset eftersom vi skulle komma till er
S: Du är inte välkommen här… nehej… för det är PRECIS vad det handlar om nu eller hur?! Du vill komma och hälsa på NÄR DET PASSAR DIG, och har någon annan något annat för sig så måste man tacka nej till det man hade tänkt för att DU vill komma?
J: Men vadå när det passar mej? JA det är väl för fan klart att jag vill komma o hälsa på.. JAG BOR I BORLÄNGE FÖR FAN!! Klart jag passar på o försöka träffa dom jag älskar när jag är i trakten…
S: Ja, men VEM ville DU träffa? VEM sa till Jasmine att HON och JASMINE skulle åka ut och fika så JAG kunde få egen tid? NÄR skickade jag meddelandet? KLOCKAN FEM!!! Då hade du sagt till Jasmine att DU skulle komma inom en timme (klockan 12). Men som vanligt… Skyll på mig, jag är så jävla van!
J: JAG HAR FÖR FAN INTE SKYLLT PÅ DEJ -irriterad som fan- Skitsamma
S: och varför isåfall, om det nu var mitt fel, skickade du ett ”Förlåt mess” till mig mitt i natten?
citat: släppt planer för mej? DU skickade sms till mej och sa att du inte orkade och då valde jag o Oscar att vara kvar ute vid pappa istället.. <--- Så du skyller INTE på mig här?
J: Nej
S: VAD menar du då med DU
J: Jag talade om att det var därför vi valde att stanna ute hos pappa
S: ja, men du kunde inte har ringt till en 10-åring, och sagt att ni skulle dit ut först? Nej, för det var bara nåt ni kom på… Jag trodde att DU av alla människor VISSTE att man inte kan lova ett barn en sak och sen göra en annan… HON är bra besviken på dig
J: Ja fint, då är vi väl alla besvikna då. Jag antar att ni inte kommer när jag fyller år. Får väl se om vi kanske är neråt nå under oscars semester.. Men det är väl inte att räkna med att man är välkommen då heller, du kanske har annat för dej!
S:Jaa… jag vet inte vad jag ska svara på den omogna meningen
J: Nej och jag vet fan inte hur jag ska bemöta ditt omogna beteende
S: haha… precis

S: Jasmine står här och frågar VARFÖR du inte kom? Kan du svara henne det?
Jag menar, om du nu är så jävla intresserad av att träffa dom, för att du saknar dem såååå mycket… VARFÖR hörde du inte s av dig till HENNE och sa att du INTE ville träffa henne?
Och jag ursäktar mig om det är ett omoget beteende att vilja veta varför…
Varför det duger att skita i saker som man lovar, och varför det är så jävla viktigt att komma när det passar ens egna behov?
Men det kan du inte svara på, eller hur?

Så här går jag, jävlig och eländig, för att inte tala om en jävla omogen dramaqueen! 😉

Visst, jag kan erkänna att jag är omogen när jag diskuterar med henne, men hon gör mig SÅ förbannad. Vad som jag ansåg med omoget är när hon drar upp sin födelsedag… Hon fyller 24 år och är rädd att inte få presenter. DET är omoget i mina ögon… Just själva grejen att ens dra upp en sådan sak.

Men nu har jag fått ventilera, och nu ska jag sminka mig! Hon ska fan inte sabba resten av kvällen! 🙂

En timme senare:
S: Som jag trodde… du ignorerar mig… och så var det JAG som var omogen… där ser man. Nåväl, du behöver inte höra av dig förrän jag har fått en förklaring/svar på frågan här ovanför… Tills dess ska jag fortsätta med mitt omogna liv som dramaqueen, så får du fortsätta ditt MOGNA liv.

I know, I know… men jag kunde inte låta bli att sätta henne på sin plats. 😉 Det sjuka i allt, eller det kanske är det friska (?) är att jag faktiskt inte bryr mig om hon mår dåligt av det. Jag har gjort en ”deal” med mig själv att inte låta andras missbruk gå ut över mig. Andras problem ska inte gå ut över mig. Om jag står för det jag gör, och säger och folk inte kan acceptera det så är det inte JAG som ska må dåligt av det. Så länge jag är ärlig och öppen med mina känslor kan jag ju iallafall inte vara falsk. Oavsett hur mogen eller omogen jag är.