Visst gjorde det ont fortfarande, men inte så som det gjort tidigare. Nu började jag må illa istället. Psykiskt tänkte jag och försökte ignorera. Tankar flög genom huvudet. Har jag fått cancer? Varför är det så att man jämt tror det värsta när man får ont?
Jag upptäckte i förrgår, när jag stod lutad mot handfatet att jag hade rejält ont typ i ljumsken (eller nej, men mitt emellan). Försökte klämma och känna och tycker mig ha hittat en svullnad. Cancerknöl såklart, vad skulle det annars vara? 
Började söka på nätet. Jag har fått så här ont tidigare, men det var ganska länge sen. (Eller, ja.. iallafall sen jag hade så här ont). Vet att mamma och lillasyster också får djävulskt ont emellanåt. Får mina i samband med ägglossning. Hittade ingenting som stämde, förutom utomkvedshavandeskap, fast det stämmer inte riktigt heller. Men för att helt utesluta det ska jag gravtesta mig ikväll.
Nu gör det inte ont längre, men jag mår lite illa så jag har tagit lugnande. Jag brukar göra det när tankarna snurrar runt och jag får ett lätt tryck över bröstet. Ångesten gör sig påmind så fort man börjar tänka för mycket. Gissa om den gör det när man får ont? :-/