Levande stinkbomb

Jag har sedan ett tag tillbaka berättat för Erik om hur Bibic ligger och fiser mig i ansiktet på nätterna. Han delar ju kudde med mig och har så gjort sen han var en liten bebis. Mysigt förr ja. Men inte längre. Han ligger och fiser grön död-fisar. Det luktar sååå vidrigt, ni anar inte. *urk*

Så jag började söka runt efter förklaringar på vad det kan vara. Hittar dock inget för det vanligaste är fodret. Men han har ätit samma foder i 5 år nu, och inget annat duger åt honom. Han har inte ont någonstans utan är nöjd och glad, går på lådan och gör sina behov. Äter och dricker som vanligt. Men dessa fisar… alltså det s t i n k e r så att man inte kan vara i samma rum! Hua!

Funderar på om det har något att göra med hans njursvikt… men hittar inget speciellt. Nu får han ju inte njurfoder som han egentligen ska äta, för det tycker han inte om. Och vi har gjort det valet åt honom att han ska få äta det han vill så länge som han mår bra. Han går ju faktiskt på övertid. Så han är faktiskt ett levande bevis på att man inte alltid måste byta foder.

Men iallafall, om du som läser har något tips eller kanske rentav vet varför fisarna luktar så vedervärdigt får du/ni hemskt gärna kommentera eller maila mig.