Så kan det gå…

.. när man har tråkigt. Har nu surfat halva kvällen och beställt en massa saker som jag ska roa mig med när de kommer i brevlådan. Lovar att visa bilder när dom kommer. Stämpeldjävulen har satt sina klor i mig, och så var jag tvungen att införskaffa mig några fina blommor också. Jag håller på med ett projekt annars. Jag monterar och organiserar mina stämplar, men det är sååå drygt för jag har inga papper att stämpla på (ja det har jag också beställt) och det måste vara färdigt till nästa vecka. För närvarande syns inte vårt köksbord om jag säger så. 😀

Imorgon blir det att gå upp tidigt och ringa farbror doktorn, som ska få kika på Malvas navelinfektion. Det är ju rätt flummigt egentligen. Hon har sår i naveln men tro inte att det går att söka efter på nätet, för då får man fram navelinfektion hos nyfödda. Hon är ju inte direkt nyfödd menar jag… eh, men nånstans läste jag att det kunde röra sig om streptokocker och det rimmar ju inte illa nu när hon åkt på världens förkylning. Nåväl, vi får se vad dom säger imorrn. Nu ska jag nog krypa till kojs, för jag blir som sagt hemma med barn imorgon.

Meeeeen!

Efter att ha legat en hel väcka, däckad i säng. Ja jag menar legat… jag brukar inte bli så sjuk att jag ens orkar ligga, men det har jag gjort. Har sovit, sovit, sovit och sovit…Hostat tills jag spytt typ och en huvudvärk jag aldrig haft tidigare. Fy fan, aldrig mer snälla. Gick till jourmottagningen i förra söndagen, och fick bekräftat att det är nåt jävla virus som man bara får vänta ut. Jättekul!

Nåväl, började känna mig piggare framåt tisdagen, vilket var tur för vi skulle köra en andningsregistrering på sjukhuset, inför Malvas början av tillväxthormon. Onsdag flöt på bra och jag mådde jättebra. Var på Marieberg och shoppade loss. Inga piller varken tisdag eller onsdag. Weii… på bättringsvägen tänkte jag!

Tills jag vaknade i morse och ena näsborren lekte Niagarafall. SUCK!
Ignorerade det med en näsduk uppkörd i näsan och sov vidare. Vaknade till senare med jordens huvudvärk – igen! Gaaaaah!!! Gissa om jag är lagom trött på det här?

Inte nog med elände, nu får man dessutom passa sig för vassa tungor.

I och med min viktnedgång, vilken inte syns på vågen, så börjar magjäveln ändra form. Den är lite plattare på sidorna, men framåt… Jösses, jag ser gravid ut. Skoj? Inte! Förut kunde man dölja magen med kläder eftersom att jag var rund runt om… nu ser jag bara… gravid ut. Inget fel med gravida magar, men jag vill inte se ut som det när jag inte är det.

Och varför, varför i hela friden måste jag vara sjuk när det är underbart väder? Jag bara undrar!