Tankar om svininfluensan

Först trodde jag att jag inte ens skulle bry mig att ens skriva något om influensan. Personligen är jag inte det minsta oroad för min egen del, tror inte att den egentligen är så farlig som media säger att den är. Jag kommer inte att vaccinera mig mot influensan. Dock är jag lite orolig ändå eftersom att Malva är i riskzonen. Jag menar, hon kan ju bli dödssjuk av en vanlig förkylning eftersom att hon har svag muskulatur i överkroppen och kan inte hosta så bra som andra barn. Hon har ju varit inlagd pga detta ett otal gånger under sitt snart 7 åriga liv. Men sen finns det ju inget vaccin ännu, och om det är någon som ska ta vaccinet i vår familj så är det hon, för att vara på den säkra sidan. Men vaccinet i sig är läskigt eftersom att man inte vet vilka eventuella biverkningar det ger.

Jasmine har varit förkyld och i helgen var det Eriks tur. Själv kommer det och går på mig och verkar aldrig bryta ut ordentligt. Det är inte svininfluensan, för ingen av oss har eller har haft feber. Vi är bara supertrötta och hängiga och orkar ingenting. Malva hade varit lite hängig i skolan idag, men har för övrigt mått bra. Men man är ju lite mer uppmärksammad när det gäller henne eftersom att vi vet hur fort det kan gå. Från ingenting till allvar på några timmar. Skönt dock att läkarna på sjukhuset vet vem hon är och snabbt kan ta fram journaler så de förstår allvaret om man nu skulle behöva det. Men vi förebygger med inhalationer dagligen eftersom att hon har börjat klaga på halsont, vilket både syster och pappa har och har haft och hon ”tätnar” jättefort när hon blir sjuk, så det är lika bra att börja i tid.

Fast man får ju hoppas att vi alla klarar oss. Men man vet ju aldrig.

Typiskt mig

Man ska ju egentligen inte säga att det är typiskt när det gäller saker som sker. Iallafall inte oftast, som man brukar göra. Tex om jag missar bussen när det spöregnar så säger man ju att det är typiskt mig, fast det kanske händer en gång av 100. Fast idag känner jag mig ynklig… för nu är jag sjuk, och nu känns det som om det faktiskt är typiskt mig…. Solen strålar och det är varmt.

Jag hade planerat en helkväll för mig och mina vänner och nu vet jag inte ens om jag orkar ta mig någonstans. Var nyss ute i solen i 5 minuter och det var skönt, men huvudet hänger inte riktigt med. Att dricka alkohol på detta är ingen hit, jag vet att det straffar sig i efterhand, så det blir en lugn hemmakväll… som så många andra kvällar. Visst, jag kan ju gå ändå, men jag vet inte om kroppen orkar det.

Klumpen i halsen föressten är kvar, men det är inte av ångest… Det började klia i halsen igår och vägrade ge med sig. Kändes som om det låg äppelskal där och jag äter inte ens äpplen… och så vaknar jag med ena näsborren igenbommad och den andra leker niagarafall. Halsen är tjock och huvudet som sagt är inte att leka med. Men ingen feber iallafall, fast det känns som om jag har det.

Så ja, det känns som om det är typiskt mig. Sjuk när det är fint väder och allt. Och äntligen sommarvärme… *suck* (Jag menar, det är ju faktiskt inte första gången, jag menar… hur var det tex förra året?)

Men jag kan ju glädjas åt att jag har hunnit göra allt jag skulle göra denna vecka. Alltid något. Nästa vecka blir iofs likadan, så jag måste friskna på mig för på söndag är det Brucan! Yay.

Så kan det gå…

.. när man har tråkigt. Har nu surfat halva kvällen och beställt en massa saker som jag ska roa mig med när de kommer i brevlådan. Lovar att visa bilder när dom kommer. Stämpeldjävulen har satt sina klor i mig, och så var jag tvungen att införskaffa mig några fina blommor också. Jag håller på med ett projekt annars. Jag monterar och organiserar mina stämplar, men det är sååå drygt för jag har inga papper att stämpla på (ja det har jag också beställt) och det måste vara färdigt till nästa vecka. För närvarande syns inte vårt köksbord om jag säger så. 😀

Imorgon blir det att gå upp tidigt och ringa farbror doktorn, som ska få kika på Malvas navelinfektion. Det är ju rätt flummigt egentligen. Hon har sår i naveln men tro inte att det går att söka efter på nätet, för då får man fram navelinfektion hos nyfödda. Hon är ju inte direkt nyfödd menar jag… eh, men nånstans läste jag att det kunde röra sig om streptokocker och det rimmar ju inte illa nu när hon åkt på världens förkylning. Nåväl, vi får se vad dom säger imorrn. Nu ska jag nog krypa till kojs, för jag blir som sagt hemma med barn imorgon.