Magproblem

Det måste vara jättekul att läsa min blogg. Eller inte. Det enda jag skriver om är värk, värk, värk och ännu mer värk…

Så här kommer ett till.

Jag tror att min mage nu håller på att krascha rejält. Det sjuka är att magen varit ”stabil” sen jag började äta Diklofenak regelbundet, medicinen jag får för min onda hand. Inte för att det hjälper till 100% mot värken, men jag kan leva med det. Eller kunde. Magen som sagt, har varit stabilare än tidigare vilket jag varit glad över.

Nu har jag dock börjat få smärtsamma kramper, frossa, illamåendevallningar varje kväll/natt och det enda jag kan koppla det till är just medicinen.
Så, vad ska jag göra nu då? Det är som att välja mellan pest eller kolera. Ha ont i magen eller ont i handen. Fungera normalt eller inte. Fast i nuläget fungerar ju ingenting – förutom handen när jag går på ”full effekt”.

Kanske ska jag fortsätta med Diklofenak och invänta magsåret? Kanske tar vårdcentralen en på allvar då?

Hand-update

Och så en update angående handen då.
Jag var ju hos läkaren i förra veckan för att diskutera mina alternativ. Provsvaren samt röntgen hade nu kommit och det syntes inga förändringar.. konstigt tycker jag, jag känner ju skillnanden i handen, där svullnaden sitter. Känns som om benet är helt utplattat och brett, men det var ”normalt”… eller ja, iallafall ingen fara. Nehej. Jahaja.

Fick dock inte träffa samma läkare som skickade remissen, varav jag fick dra hela historien igen. Denna läkare tyckte sig dock tro att det rörde sig om psoriasisartrit eftersom att jag har haft ont nu oavbrutet i 4,5 månad – vilket i sig inte är normalt överhuvudtaget. Nåväl, jag berättade om min medicin, att den inte fungerar som jag vill och han sa att jag har två saker att välja på; antingen får jag något som bara tar ner svullnaden eller så får jag något mot smärtan. Jag valde det senare, så nu käkar jag Diklofenak 4 ggr/dag istället för Pronaxen 2ggr/dag. Om jag märker någon skillnad. Jo, ytterst lite. Om jag fick välja så skulle jag behöva knapra det dubbla för att vara nöjd, men det får jag ju inte.

Det mest tråkiga av allt det han sa var nog det att jag troligtvis aldrig kommer att bli bra i min hand. Det vill säga, den kommer aldrig att fungera som den gjorde förr… detta grundade han på att jag gått med detta så länge och att ingen medicin har hjälpt under tiden. Därför låter jag svullnaden vara, och äter min medicin så att iallafall smärtan försvinner under några timmar per dygn.

Men som sagt, det är bara att bita ihop och vänja sig vid sitt nya liv…