150mg

Nu har jag höjt Venlafaxinet till 150mg, den dos som min läkare på psyk tycker att jag bör ha.
Vid varje höjning hittills så har jag samma dag/dagen efter, blivit så sjukt kissnödig mest hela tiden. När jag höjde från 37,5 till 75 så gick jag och kissade 3-4 gånger i halvtimmen. Jag skojar inte. Det var som att ha uvi, fast utan att ha ont. Men jag kissade ungefär lika mycket varje gång och det var inte droppar. Det gav sig efter någon dag, men jag har hållit mig hemma de gångerna. 😉 Vid den här höjningen var det inte lika illa som den förra, men kissnödig ofta var jag.

Dock känns livet inte lika roligt nu som det var på 75mg. Till skillnad från då, så har jag återigen fått panikångest, vilket jag inte hade alls på den lägre dosen. Däremot så sover jag bra och vaknar tiiiiidigt. Förut kunde jag sova fram till mellan 12-14, men nu 7-7:30. Jag vaknar dock en sväng vid 4 men har inga problem att somna om trots att jag är pigg. Men jag går i regel upp vid 7:30, eller ja.. jag ligger och spelar i sängen till kanske 8-8:30, beroende på vad jag ska göra under dagen (vilket oftast är ingenting). Men jag är pigg och har inga problem att kliva ur sängen. Iofs så gick jag och la mig på tok försent förut, men mycket berodde på att jag inte kunde sova alls. Jag var trött, men jag kunde inte somna. Och när jag väl somnat så vaknade jag stup i kvarten. Det var därför jag fick Melatonin utskrivet. Nu blir jag jätteseg och trött med Melatonin och Theralen och somnar och sover jättebra. Jag har dock lärt mig att lyssna på min kropp, säger den att den är trött så lägger jag mig, även om jag har en massa saker jag anser mig behövs göras innan, och oftast somnar jag inom 10 min när jag väl har lagt mig, vilket känns jättebra!

Förutom ångesten, så är den enda biverkningen just nu att jag är lite darrig på morgonen, men det brukar gå över efter en stund. Och ja, jo, muntorrheten, som inte är att leka med. Läste att både Theralen och Venlafaxin ger muntorrhet som biverkning, så jag fick väl dubbelt upp antar jag. Jag tuggar tuggummi hela dagarna, så jag får gaser i magen istället. 😉 Men hellre det än att vara så torr i munnen att man knappt kan prata. De flesta biverkningarna jag haft, har ju gått över och jag antar att iallafall ångesten kommer ge med sig också. Jag äter ju medicinen mot ångest liksom. Det var någon som sa att det är positivt att jag får ångest, för det betyder att jag ”svarar” på medicinen, men jag vet inte hur det ligger till med det. Jag är dock väldigt tacksam över att jag inte fått de där svettningarna som biverkning, vilket ska vara väldigt vanligt. Jag känner mig mest frusen istället.

Jag önskar att jag fått Theralen tidigare. Innan var det ju Lergigan och Atarax, och de suger verkligen för mig. Känner mig som en zombie på dem, även dagarna efter och det passar ju mindre bra. Med Theralen har jag aldrig fått den känslan. Det enda som händer är att jag blir lite seg/trött, men när jag vaknar på morgonen känns det som vanligt. Nu iom ångesten, har jag även tagit den på dagtid. Jag blir lite seg, men fortfarande normal och den tar udden av ångesten. Svårt att förklara, men det verkar som att jag inte ”bryr” mig om att jag har ångest, så lugnande är den iallafall. Kan rekommendera att prova, om du haft Atarax/Lergigan utan effekt (eller bara bieffekter).

Medicinupdate

Nu har jag ätit Venlafaxin (och Theralen) i 3 veckor och jag börjar redan känna att jag mår bättre. Även de i min omgivning, säger att de märker skillnad. Jag kan inte säga exakt vad det är, men jag har ingen påtaglig ångest nuförtiden vilket känns jättebra. 🙂

I kombo med Lamotrigin, så är jag relativt stabil. Jag svänger inte lika kraftigt och om jag gör det nångång, så varar det bara i någon halvtimme-timme.

Jag tar Venlafaxin på kvällarna, därför att jag sover så oregelbundet. Samtidigt tar jag 5-10mg Theralen och 4mg Melatonin. Och jag sover väldigt bra och vaknar pigg och utvilad. Det var länge sedan jag vaknade och inte var trött.

Så, just nu är livet perfekt. 🙂

Nya mediciner

Long time no see. Nu har jag bestämt mig för att väcka liv i den här bloggen!

Ni som varit här förr och följt mig under åren, vet att jag kämpat med psykisk ohälsa under många många år. Nu har jag återigen fått nya mediciner som jag hoppas fungerar bättre än de tidigare. Den ena ville jag absolut inte ha alls, men det funkar inte utan, så jag ger det en chans. Den är mot GAD (Generaliserat ångestsyndrom), vilket jag haft sen jag var liten, men har blivit diagnostiserad många år sedan.

Nu har jag iallafall fått Theralen mot ångest. Den tar också bort illamående och kräkningar. Eller ska göra iallafall. Med tanke på att jag dessutom fått Venlafaxin, där man får ökad ångest i början, så är det svårt att veta riktigt vilken medicin som ger biverkningarna, Om nu båda gör det. Jag tror dock att de flesta biverkningarna är av Venlafaxin och seg/tröttheten är av Theralen.

Det här är iallafall en liten sammanställning från vecka 1.

Dag 1: Klump i halsen (ångest), lätt illamående, dåsig, trött, darrningar, förvirrad/yr, pressar tänder jättehårt (gör det annars också vid ångest, men ”hårdare” nu), ingen aptit

Dag 2: Darrningar/Skakningar, trött/seg, stora pupiller, torr i munnen, pressar tänderna, ingen aptit

Dag 3: Darrningar/Skakningar på morgonen, trött/seg, stora pupiller, torr i munnen, lätt illamående, klump i halsen, pressar tänderna

Dag 4: seg, stora pupiller, torr i munnen, spänner hela kroppen, lätt illamående, pressar tänderna, lite darrningar, klump i halsen

Dag 5: allt ovanstående från dag 4, fast mindre/lindrigare, ser dock fortfarande ut som en pundare

Dag 6: trött, gäspar, samma som dag 5, lite ångest

Dag 7: lite yr, seg/trött, lätt huvudvärk, lite ångest, något mindre pupiller, darrningar på morgonen, muntorrhet

Så biverkningarna har varit många, men inte så farliga som jag trott. Mår rätt okej nu. Får se om det blir samma när jag ska höja dosen nästa vecka.

Tolerans

Jag har ju hela tiden berättat om hur fantastisk Lyrican har fått mig att må. Hur jag inte har haft ångest på över ett halvår. Den perfekta medicinen.

Så för ungefär en vecka sen så märkte jag att jag börjat spänna mig igen (mitt första symtom på ångest), men ignorerade det eftersom att jag äter Lyrican mot precis det.

Sen eskalerade det. Blev värre och värre. Idag har jag haft en fruktansvärd ångest. Det var alltså över 6 månader sen. Visste inte var jag skulle göra av mig själv.

Det visar sig att jag utvecklat en tolerans mot den och behöver höja (vilket jag egentligen inte vill, ska tydligen vara hemskt att sluta med den sen) eller byta medicin… vilket jag inte heller vill eftersom att den funkat bäst av alla hittills. 

Att få tag i ”min” läkare är nästan omöjligt. Jag skulle ha fått en ny tid i april, men fick aldrig någon. Istället fick jag nyligen ett brev där det stod att jag ska byta läkare och mottagning. Dessutom så stod det att jag tillsvidare ska höra av mig till honom om jag behöver… lätt när han inte ens har förnyat mina senaste recept pga att han inte har tid. Förtroende är lika med noll, för han lovade mig att inte släppa i väg mig vind för våg. Att det var viktigt att ha en bra kontakt.

Så för att bli av med ångesten får jag experimentera på egen hand. Tills i höst. Äter 150mg och fick ta två imorse för att ens kunna ta mig ur sängen. Alltså 100mg. Jag ska ta dem var 8:e timme… men det får gå på nåt sätt. Hoppar eftermiddasdosen och tar 50mg till natten, för att se om det gör nån skillnad.

Det suger att det blir så här. För det var så bra innan, men vad jag hört och läst, så är det inte direkt ovanligt. :/

Mot skolan!

Idag känner jag mig inte lika låg som jag gjort de senaste två dagarna. Kanske, kanske börjar medicinen verka bättre nu? Är inte uppe i full dos ännu, men det är helt klart bättre än när jag började med den.

Jag äter Lamictal, 100g för tillfället.  Den är stämningsstabiliserande och ska hjälpa mig att inte dippa ner i det mörka hålet. Jag har även fått Lyrica mot min GAD (generaliserat ångestsyndrom), men den är dosen är fortfarande rätt låg, 50×2, då jag är på upptrappning.

Nu ska jag snart gå av bussen och gå in till skolan. Ruskigt kallt idag. Minus 20 ungefär… längtar efter våren!