54

Redan 8:e månaden! Det går ruskigt snabbt nu… och magen växer som den ska.
Riktig kalaskula har jag nu 😉

Drömde om bebisen inatt. Det var en han (som jag drömt förut) men den här gången var han sååååå liiiiten. Lika stor som min hand och jag minns att jag pillrade för att få dit hans blöja…
Troligtvis beror det på att Erik och jag diskuterade igår, om hur liten Bibic var när han föddes…

En annan grej, mitt minne är inte att leka med. Rina frågade mig vad jag gjort i helgen… och det är ju st det. Jag har ingen aning!!
Kan man kalla hjärnsläpp.

57 dagar kvar…

Idag fick jag min första rejäla sammandragning. Det gjorde ont! Det drog och slet i hela korsryggen samtidigt som det ”molade” i magen och den blev stenhård. Bara så där kom den. Utan förvarning. Och jag har inte gjort något som helst för att orsaka det. Sitter ju still hela dagarna och anstränger mig ju inte alls. *fattar inte* Annars vet jag ju att de kan komma om man ansträngt sig, men jag har ju inte det. Efteråt kände jag mig svimfärdig, så jag åt ca 5 tuggor av min lunch för aptiten var som bortblåst. Funderade på att åka hem och vila, men vi hade studiebesök på eftermiddagen som jag inte ville missa.

Nåväl, jag har inte fått flera onda sammandragningar, bara små som går att leva med. Men jag blev faktiskt lite rädd när det gjorde så ont. Till saken hör att jag inte hade några sammandragningar alls med Jasmine förräns det var dags. Så nu tror folk att det är dags för bebbe nummer 2. Men inte 8 veckor för tidigt tycker jag, men de hävdar att jag kan ha räknat fel… men det tvivlar jag på. Nu har jag inte känt något på flera timmar. (Tack och lov) men får jag flera onda så får jag ju kolla upp det. Skönt att det är fredag så man kan vila upp sig iallafall.

Nostalgi

Sommaren, eller rättare sagt Midsommaren 1997.
Den var egentligen inte meningen alls, men en gammal vän jag inte hört ifrån på 100 år (typ sen jag var 14-15) ringde mig bara sådär och frågade om jag ville komma på fest hos honom. Och jag hade inget annat för mig så jag åkte dit.
Där träffade jag en annan tjej som hette Sara… och på den vägen var det.
Vi hade faktiskt skitkul den kvällen, jag tror inte att jag har haft så kul någonsin.
Vi rände runt i stadsparken och hälsade på hos konstnären ni vet, nere vid slussen. Han bjöd på vin 😉 Urläckert hus har han ! Vilket badrum! 🙂
Sen satt vi efter stängningsdags på Örebro III och drack öl. *myyys*
Hur vi tog oss hem har jag inget minne av… men ändå. 😉

Iallafall, jag tror det var första gången jag träffade Maggan oxå 😉
Kommer du ihåg tjejen med den blåa luvtröjan? *ler brett* Som satt i din säng?

Hjälp!

Är redan i 6:e månaden! Jösses, tiden går för fort! STANNA!! Jag skulle ju njuta av min sista graviditet… känns som om jag inte hinner med… Börjar få panik 😉 Hjälp, jag ska föda barn om 3 månader… *huga* Vill nån ta över?
”Det går lättare andra gången”, säger de som ”vet”… jo, men hur mycket lättare? Hade värkar i 26 timmar med Jasmine, och då menar jag inte ”aj-det-gör-ont ONT” , utan det gör ONT ONT ONT ”man-vill-bara-dö-ont-jag-går-av-på-mitten-ont” .. *ryser*
Känns som om man ska skita ut en basketboll, nja.. inte skita kanske, men samma känsla iallafall…
Erik minns det ännu tydligare… han sa då att han aldrig skulle göra om det, ”för att se sin älskade ha så ont och han inte kan göra nåt åt det” blev för mycket säger han. Men han ska vara med nu också, det har han lovat. 🙂
Det bästa med att föda barn är iallafall att man får något helt underbart för sitt ”slit”, och smärtan är *poff* BORTA precis efter att bebisen har kommit ut.
Sen att man blöder som en gris och att det gör grymt ont att kissa och diverse annat om man blivit sydd, men det går över efter typ 8 veckor eller nåt 😉

Se så bra jag är på att peppa mig själv. 🙂 *skratt*
Nä, men ärligt talat är jag skraj för att föda igen, eftersom att jag inte vet vilken smärtlindring som är bäst. Tog EDA (ryggmärgsbedövning) som inte hjälpte, lustgasen höll jag på att spy av… TENS gjorde ondare än värkarna… så ja, jag vet inte hur det ska gå. Visst finns det en massa annat, men jag vet inte hur bra de är för bebisen.

Nåja, jag kommer säkert ventilera mig mer…

Klagomål

Weehoo. Lite tidigt att säga kanske, men om exakt en vecka är det halvtid!
Är redan i 5:e månaden, nu går det bara nerför som vi kallar det 😉

Har börjat fått djävulskt ont. Ska prata med bm om det, men jag ska inte träffa henne förräns i vecka 26. Låååååångt dit. Har ont i bäckenet, eller rättare sagt i ”bäckenkulan”. Sen strålar det ner i benet + att det sticker och stramar i ligamenten.
Att vara gravid denna gång är ingen dans på rosor. Med Jasmine var det värsta som hände att jag fick 3 uvi på raken, en yrselattack + en misstänkt havandeskapsförgiftning (vilket visade sig inte stämma). Med henne fick jag mina första förvärkar den 15/1… hon är född den 17:e. Så detta ska bli skoj att se… (eller kanske inte så skoj)
Den här gången blir det inte så har jag märkt. Har ont redan och får sammandragningar om jag ”överanstränger” mig, så som att gå ett steg för mycket eller ligga ner för kort stund i sängen. Jättekul!? Nä, inte direkt.
Till råga på allt så har man en vilde på 3 år man får jaga hela dagarna nästan… det är säkert därför det gör ont iofs, för förra grav hade jag ingen att springa efter. 😉

Näpp, jag ska inte klaga. Har förhoppningsvis ett friskt barn i magen och jag borde vara lycklig över att jag faktiskt kan bli med barn överhuvudtaget. (Men en gravid har privilegiet att klaga, det sa Erik igår… *ler*)
Och soooolen den lyyyyser.