Kategori: Vardagligt

Jag har inte glömt…

- Susanna

… men på ett sätt har jag det.

Ett tag trodde jag att smärtan aldrig skulle gå över. Idag vet jag att den gör det. Att minnet bleknar, trots att han alltid kommer att fattas mig.

Det känns konstigt. Att jag inte ens reflekterat över datumet. Förrän nu. En dag försent till och med.

Visst tänker jag på honom ibland. Vissa dagar mer än andra. Men jag känner mig inte förkrossad eller deppad. Livet går vidare. Men jag kommer alltid att sakna honom och aldrig sluta att älska honom.

Även om det inte är på årsdagen av hans bortgång.

BF! (som i BarnFritt)

- Susanna

Mätt i magen. Har varit och käkat med Erik på Kina Muren.

Minns inte ens när vi var där ensamma, så länge sedan är det som vi var barnlediga. Vilket vi är nu. 🙂 Barnen är hos farmor & farfar och ska baka och greja hela dagen imorgon. Själv ska vi handla julklappar. Troligtvis blir vi klara med alla innan 1:a december, vilket måste vara rekord för mig, för det har liksom aldrig hänt i världshistorien för mig. Ever. Visst har man alltid en viss planering om att man skulle kunna ha fått det gjort, men det brukar aldrig gå vägen. Mina sista klappar brukar vanligtvis inhandlas den 23:e, om inte på självaste julafton. Framförhållning, vad är det?

Men det känns jättebra att veta att efter denna helg kanske det bara är ett fåtal kvar. Då har jag ju massor med tid att koncentrera mig på annat att göra. 😀 Som att pyssla med barnen till exempel. I år ska vi fixa med pepparkakshuset… bara en grej som vi tänkt göra varje år… För att inte tala om snöstjärnorna till fönstrena som vi faktiskt gjorde för typ… 7-8 år sen… *harkel* Men i år, då jäklar ska jag krönas som pysselmamman. 😉

Snälla tomten?

- Susanna

Nu har jag hittat vad jag sökt efter fast jag inte visste att jag ville ha!

Jag vill ha en namnstav i julklapp!
En fyrsidig med alla våra namn på. Och med en snygg kedja till såklart.
Sådana här stavar finns dock lite överallt på nätet i alla olika prisklasser.

Personligen tycker inte jag att den måste vara dyr. Jag nöjer mig med det enkla bara det är vackert. Jag är dessutom inte ett fan av guld, så för min del gär det alldeles utmärkt att få en i silver/titan.

Besök gärna någon av dessa webbshopar som har lite bättre priser än de andra: Silverskrinet eller SolX. Det finns säkert fler shoppar, men de känner jag inte till. Posta gärna en kommentar annars. 🙂

Sen finns det ju dock Darling numbers!


Rackarns vad snygga de är! Jag vill såklart ha födelsedata också, fast årtal räcker. Dessutom behöver jag ju bara två siffror, 1 & 2. För jag har ju bara två barn. 😀

Finns att kika närmare på hos familjesmycken.se där det även finns en hel del annat snyggt.

Svullet

- Susanna

Fråga mig inte hur, men tidigare idag var jag ute i köket för att hämta frimärken till mina vykort då jag råkade halka till och sticka mig på en blompinne som hade ramlat ner på golvet. Troligtvis tillhörde den något pyssel som min dotter sysslat med. Nåväl, det gjorde ont men det gick över ganska fort.

Nu flera timmar senare märker jag att det gör ont i min fot. Hälen är svullen. 🙁
Erik säger att jag måste åka in och få en stelkrampspruta… radd Det vill inte jag… ska försöka ta mig ett bad och sen smörja med lite kortisonsalva eller nåt och hoppas att det ser och känns bättre imorgon.

Som om det inte var nog på eländet råkade jag (igen) sticka mig på Malvas genotropinspruta… nålen böjde sig när jag skulle sätta på skyddshättan.

Det är nog inte min dag idag.

Nervig

- Susanna 3 Comments

Skulle ju bara gå på toa, och sen släcka lampan för att gå och sova…

Gick förbi dotterns rum, slängde ett öga bara och muttrade lite för datorn står på och lampan lyser, medan hon sover som en stock. Råkar titta ut genom fönstret och får se en yngling i svart, med mössa + huva som står och glor in!!! Vi bor en halv våning upp, så man får stå på tå för att se in… och jag såg hans ansikte samt överkropp så nog stod han på tå såvida han inte var 2 meter lång.

In i rummet fort som fan. Stänger av datorn, släcker lampan, drar för persiennerna… och hjärtat skeeeenar! Och han försvinner typ direkt när han ser mig. Men jag blir skärrad.

Jag är helt skakig. Har kollat alla fönster, dörren är låst. Fönstrena stängda. Men jag rycker till vid minsta lilla ljud. Inte vidare klokt att bo med katter som leker på nätterna.

Kommer inte kunna sova alls i natt.

Dock kan det ju ha varit någon som bara gick förbi, när denne var ute och rastade sin hund… men nej, då glor man väl inte?!

*nervig*