Sjuka drömmar

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN LILLAURORA!!!! *pussar på*

Måste bara berätta om min sjuka dröm jag hade i natt… Jag drömde om att jorden gick under, det kom stora svarta ”rymdskepp” kom på nätterna och sköt på alla stjärnor så de exploderade, vilket innebar att allt blev mörkt… *mysko* och vi gömde oss i en jordkällare efter att vi hade plundrat hela stan på mat och nödvändigheter… Vi ockuperade ett helt företag och gömde oss där… (hur nu det gick till, att vara på ett företag och under jorden det vet ju inte jag, men men…) Efter ett tag så tog vi oss ut för att se förödelsen och det fanns ingenting kvar av vår vackra värld förutom förkolnade träd och aska överallt… Hela himlen var röd av eld… *hmmm*

Varför i hela friden drömmer jag sånt här? Nån som kan tyda drömmar får ju gärna förklara detta för mig. Nog för att jag har livlig fantasi, men snälla? Jag har inte sett nåt på tv eller hört något (vad jag vet) som kan ha bidragit till detta… Jag har grubblat hela dagen… Jag fattar det inte… det var så verkligt och otäckt… Det låter säkerligen jättekomiskt men det var riktigt läskigt…

Nåja, något betyder det väl, frågan är bara vad? Det sägs ju att drömmar är ett sätt att bearbeta saker och ting… men jag vet inte vad jag skulle behöva bearbeta…
Fast å andra sidan är ju inte min fantasi att leka med *garvar* Fråga dom som vet… jag kan få det mesta att bli värre… *ha ha*

Ok, ha det så jättebra tills nästa gång jag får ett ryck att skriva nåt…

Irriterad och ledsen

I dag har det varit den jävligaste dagen på mycket länge… antingen är det för att det är varmt eller för att jag har mens… eller kanske båda…
Lillan har inte gjort alls som jag har sagt åt henne, hon har ”rymt” flera gånger…. Jag blir så SUR när en del säger ”men hon är så liten hon förstååååååår inte”.
Det Gör hon, jag vet att hon förstår. För ibland gör hon som jag säger och hånskrattar inte en i ansiktet…
Så idag har jag blivit slagen med järnpinnar och blivit ”överkörd” av hennes trehjuling, ja, det låter komiskt, jag vet,,, men det var ite det just då…

När man hittar sin lilla bland bilarna på en parkeringsplats där bilarna skör som idioter, ja då tappar man tålamodet… om inte annat blir man skiträdd!!

Och det första hon gjorde i morse var att klättra upp i bokhyllan, ta ner fingerfärgen, krypa ner i sängen och kladda med alla färgerna… JÄTTEKUL!!!

Nåväl, nu har jag lugnat mig lite… måste spara på krafterna, imorron är vi ju där igen…

Fick ett gulligt mail av min amerikanska vän idag. Vi har diskuterat det här med självförtroende och sånt (sånt som jag då inte har). Hon är världens gulligaste och snällaste man kan tänka sig, fast det är en åldersskillnad på 25-30 år mellan oss.
Jag är så glad över att jag ”mött” henne på internet.

”They may forget what you said, but they will never forget how you made them feel.”

Sticker till parken

Börjar känna mig normal igen, nog för att jag är trött som en bäver.. men å andra sidan är jag alltid trött…och det även fast jag sover på nätterna…
Nåväl, deppigheten börjar släppa oxå, har rett ut allt *hoppas jag* och kommer nog att acceptera detta nu, vad annat kan jag göra??

Anyway, imorron sticker jag till Eskilstuna över dagen. Ska till Parken Zoo med min lilla ”snuttunge”, systerdotter, syrran och vår pappa. Ska bli kul, med tanke på att jag inte träffat min pappa sen i julas… och vi bor 3 mil ifrån varann… 🙁
Varför kontakten är kass, har jag inten större lust att gå in på nu, men ni som vet, vet och ni andra får väl fråga om intesset är stort…

Ska skriva prov imorron igen, japp.. nu har jag läst ut den där stora tjocka boken på över 850 sidor… Lokala nät var det ja… svårt. Men hoppas att det ska gå bra iallafall… litet bakslag blev det ju när jag hade förväntat mig att läsa webdesign efter Lokala nät… hade visst varit för ivrig i mitt läsande så att jag missat en annan kurs innan den 🙁 Nåväl, den som väntar på något gott…

Typiskt mig

Fy faan vad jag är smart… nä, just det… inte alls…
Varför pratar jag först och tänker sen?? Det är ju så jävla typiskt och så får jag stå här nu som ett fån… Fan, vad TRÖTT jag blir på mig själv… *hata*
Vad får jag ut av att bete mig så här då? Nej, ingenting… *gosh*
Midsommaren kom och gick och jag var som vanligt vrålpackad och odräglig 😉
Kanske inte, men ändå… Nåväl, det dröjer iallafall ett tag tills det är midsommar igen… så jag behöver ju inte oroa mig i onödan… Alkohol är en farlig grej, iallafall när jag kommer i närheten… lite för mycket vin och jag berättar min livshistoria inklusive allt och alla… Kul för de närvarande kanske.. men för mig dagarna efter… *skakar på huvudet* Nope, skulle inte tro det… Skämmas som ett djur…aldrig mer, som man säger när man är bakfull och dan.. Det är väl en annan sak om man inte minns vad som har hänt… man jag gör ju det tyvärr…Och jag är inte mig själv efter minst två dagar så allt jag säger inom de dygnen skall inte tas på fullaste allvar… Men det är ju det alla gör… tyvärr ska väl tilläggas…
Det mest knepiga är ju att varje gång jag tar mig en ordentlig fylla så blir jag totalt genomförkyld de närmsta dagarna efteråt… så nu sitter jag här genomsnorig… Det tar aldrig fel, det är jämt så… Kanske är jag allergisk mot alkohol eller nåt… Kan man vara det?? Isåfall förstår jag varför jag alltid blir så känslosam och sån… Nä.. jag har sån ångest över saker och ting och svär på att jag aldrig ska dricka så mycket igen… säger jag ja, tills nästa gång jag sitter där.

Nåväl, nu är det ju tyvärr som det är… inte mycket jag kan göra åt saken nu… (tyvärr)
vi hörs om ett par dar då jag är mig själv igen… om jag inte har dött av ångest då.

Fula jag

Känner mig duktig… har gått ner 5,5 kg på en vecka… inte illa för att vara mig. Helst skulle jag ju vilja gå ner mer, men vet inte hur jag ska göra… Jo, jag vet hur,, men SÅ vill jag inte göra…
Okey, jag erkänner väl då, jag är utseendefixerad… jag vill se ut som jag gjorde för 10 år sen, vaddårå?
”Amen, Du har ju fått barn !!”, utbrister de smarta människorna…
Ja, jag VET det… men det har min kille också men han fick minsann inga bristningar eller extra valkar!!
Utseendefixerad ja, däremot inte alls snygg eller söt eller så… som man kan tro om man är det, men man försöker ju sitt bästa…*flinar*
Med smink å sånt kommer man ju en bit på vägen, men hade man pengar som gräs vore det ju inte helt omöjligt att plastikoperera sig, men jag gissar att hade jag möjligheten att ändra på mig, så skulle jag inte ta den iallafall…
Ta mig som jag är, helt enkelt.
Ja, jag säger det,, men menar jag det? Det är den stora frågan som jag inte själv har svaret på.
Hoppas att jag börjar rasa i vikt snart… om jag inte äter något alls borde man väl se resultat snart?? Fast det är just det… jag kan inte låta bli att äta… *suckar*

Dessutom, så om man skulle bli ensam någongång i livet, så är det ju ingen som skulle vilja ha en så som man ser ut…