Att skriva av sig sina problem

Har ventilerat lite bakom lösen, eftersom att det finns en grej som den senaste veckan (och några veckor innan det) som jag funderat ganska mycket på och som har gjort mig ledsen. Det är bla därför jag bloggar, även om inte alla inlägg är öppna. Jag vet ju inte (förutom de som har lösenordet) vem som läser vad jag skriver.

Jag tycker om att skriva, även om jobbiga saker som är personliga. Men vissa kan ju tolka det fel, tro mig, det har hänt ett par gånger. 😉 Därav hamnar dessa bakom lösen.

Annars är allt bara bra, jag trivs med livet just nu, men längtar lite efter att få sluta skolan och gå vidare. Trodde inte att jag skulle vilja sluta, men det gör jag. Det kanske är vanligt att känna så, så här när det är lite tid kvar? Jag har gjort det jag skulle och är mer nöjd med min insats det här året än det förra. Och jag känner hur motiverad jag är att göra det bästa jag kan. Just nu har jag ett flow, och jag hoppas att det håller i sig till maj. 🙂

Dagen…

Jobbiga diskussionen idag, men det kändes som vi löste det… tills det återigen slutade som vanligt. Ugh. Jag vet inte vad jag ska göra. 🙁

M och jag var på bio på Roxy idag och såg ”Insidan ut”. Var jättejobbigt.  Inte filmen, utan mina tankar var på annat håll hela tiden…
Bra dock med sportlovsbio,  det kostade 20:- per person och det kan man ju leva med.

Efteråt hamnade vi på Hobbyaffären. Köpte bara limstift till limpistolen så att jag kunde göra klart min tavla… som sprack senare på kvällen. 😉

image
Misslyckat projekt

Skulle sedan gå och köpa hårfärg hade jag tänkt… men affären var igenbommad. Så typiskt när jag äntligen vet vad jag vill ha. Well, beställde på Ebay istället, för Lyko hade dem inte hemma. Men får vänta någon/några veckor innan det är dags för projekt ”hår”.

Nu är det dags att ignorera människor en stund igen och gå och sova, och hoppas att morgondagen blir bättre.

Jag är en idiot!

Jag blir så förbannad på mig själv, för att jag gång på gång litar på människor. När jag till slut får se att det var ett misstag. Igen.

Det verkar som om de tycker att jag är värd det, annars skulle jag ju inte fortsätta och hoppas att nästa gång, kommer de att mena vad de säger… Jag måste vara mer än lovligt korkad som ens tillåter att det sker upprepade gånger.

När människor lovar saker de inte håller, eller uppenbart ljuger för mig – trots att jag har bett dem att vara ärliga hur svårt det än må vara… men nej, vi ljuger för Sanna för hon är inte värd bättre än så.

Men vet ni en sak, alla ni som fortsätter med att göra så? Jag VET att jag förtjänar bättre!
Jag lovade mig själv, innan det ens gick som jag förstod att det skulle göra, att detta var sista gången. Och jag menar det.

VARFÖR ska jag öppna upp mig för människor när de säger att jag kan lita på dem?! Bevisligen är det ju inte så!

Men lugn, jag kommer aldrig någonsin göra det igen. Nu har jag provat tillräckligt många gånger för att inse att det absolut inte är värt det.

Det dom känns värst är att jag själv litat på dem till 200%, vilket får mig att framstå som en total idiot.. För jag känner mig som en.