Författare: Susanna

Periodbloggare sedan 2001. Skrivit om allt och inget, på gott och ont. Vissa gamla inlägg är "hemliga" så vill man läsa dem får man be snällt.

Ryyyyyser!

- Susanna 3 Comments

God fortsättning önskar jag alla mina läsare. Hoppas att ni alla hade en bra jul och nyår.

Sakta men säkert börjar jag återgå till mitt vanliga jag. Jaget utan panikattacker. December är alltid värst, men aldrig så illa som 2007.

Nyårsafton firades hemma. Trodde aldrig att barnen skulle orka vara vakna till tolvslaget, men tji fick jag. Nu kan de inte somna tidigt… inatt fick jag natta om dem vid 4 för de kunde inte sova… Hmmm. Fast det är inte bara dom, jag har totalvänt på dygnet jag med.

Idag ryser jag av äckel igen… ungarna har återigen löss. Jag svimmar, jag lovar!
Kan dom dö någongång… för evigt alltså. Dom är väl inte bra för någon?! De bara återkommer och återkommer… den här ”säsongen” har dom haft löss säkert 3-4 gånger. Jag kreverar!

Hua!

Det suger i min shoppingtarm, jag måste snart gå ut och shoppa nåt totalt onödigt… som en ismaskin tex. 😉 En sån som gör isbitar alltså. Eller så får jag hålla lite i pengarna så jag har råd att hämta hem Minnie om några veckor. Läääängtar!

Vi väntar småtting!

- Susanna 8 Comments

Vi går i väntans tider. Efter operation övertalning är det nu spikat och klart. Vi ska skaffa en ny familjemedlem!
Jag har länge gått och funderat över det och kände att det är dags nu, jag vill inte vänta längre än så här. Och om bara några veckor så är hon hemma.

Minnie

Visst är hon alldeles underbar vår nya lilla skogis? Fler bilder på henne hittar du på uppfödarens hemsida. (Scrolla ner till Minnie)

God Jul!

- Susanna 2 Comments

God Jul på er alla kära vänner och besökare!
Hoppas att ni får en trevlig julhelg med en massa god mat och hårda klappar.
Själv är vi hemma i år och det ska bli sååå skönt! Granen är klädd, klapparna ligger redo för tomten när han kommer i morgon. Skinkan, revbenen och köttbullarna är färdiga. Bara att vänta med andra ord.

Men jag misstänker att jag kommer att spendera natten i mitt älskade badkar igen. 🙁

Tur i oturen

- Susanna 3 Comments

De senaste dagarna har jag koncentrerat min oro på Bibic, vår lille katt.
Han hade tandköttsinflammation, och fick åka till veterinären igår. Det första de sagt var att vi har två alternativ. Antingen tar vi bort honom direkt eller så chansar vi. Vi chansade och vi hade rätt. Bibic är en fighter.

Tydligen är det så att när man har kraftigt nedsatta njurar är det svårt att bli sövd. Eller egentligen att vakna upp ur narkosen. Han var sååå groggy igår. Kräktes och hade sig. Men idag mår han bra. Han är som han brukar, fast med 4 tänder mindre.

Jag var så himla ledsen och orolig igår över att det inte skulle gå vägen, men han ger inte upp så lätt vår lille pojke. Spelar ingen roll att det blev dyrt, pengar är aldrig en tanke när det gäller att åka till veterinären. Dock så vet vi att han inte kommer att leva så länge till, men så länge som han inte har ont och mår bra ser iallafall inte jag någon anledning till att ta bort honom.

Men sen å andra sidan gav de honom 1-3 veckor att leva förrförra sommaren när han fick sin diagnos… och han kickar fortfarande. Så man kan inte säga när det är dags eller inte förrän han blir kraftigt nedsatt och apatisk som hans systrar blev. Och har man levt 1½ år extra än vad man har fått, så tror jag nog att han är en ganska lycklig katt. Och vi är lyckliga alla dagar vi får med honom. När det är dags, då vet vi och då kommer han få gå.

Men det är inte idag.