Vad bra det gick med min så kallade ”kalender”… Totalt ointresserad.
Tror inte att det är så många som läser hos mig heller längre och jag klandrar er inte. Det finns ju aldrig något nytt.
Inte det att jag inte har nåt att skriva om, för ett par dagar sedan skrek hela mitt väsen efter att få blogga – men jag kunde inte. Jag ville, men kunde inte. Hade tillgång och tid. Men kunde inte. Vill gärna berätta varför, men det får bli någon annanstans… jag var så GALET arg så jag kunde ha spruckit. Det gjorde jag dock inte.
Jag hakade upp mig på en viss dag. Och hade det varit några som följt bloggen så hade de undrat varför jag hoppat över en viss dag, eller ett visst tema. Så. Jag kunde inte. Sorry.
Annars så är det som vanligt. Jag står i valet och kvalet om jag ska lägga ner bloggen helt eller bara ta en lååång paus (jag gillar ju mitt domännamn) och låta bloggen vila medan jag letar upp något annat ställe där jag kan få ur mig frustration. Där jag kan vara helt anonym. Där jag kan skriva om precis vad som helst utan att vara rädd för att jag ska skriva saker som jag inte borde. Nu kan jag inte det känns det som. Visst, jag skulle ju kunna lösenskydda hela bloggen, men hur många skulle vara intresserade av att läsa? Nej, det tål att tänkas på. Tills vidare pausar jag. Igen.
Jag läser, men är urusel på att kommentera. :-/ Skall bli bättre på det.
Fortsätter gärna följa dig. Känner igen mig så väl i det där om att man vill vara anonym. Att man behöver skriva av sig utan att folk vet vem man är. Eller, vissa utvalda får veta vem man är, för det känns ändå viktigt att få feedback från folk som står en nära, och som tål att läsa det man skriver.
Jag är så glad över min nya blogg. Känns som att jag har så mycket inom mig som jag behöver ventilera. Jag hoppas att du hittar ditt eget ställe att göra det på. Och hoppas självklart att jag får dölja dig där.
Många kramar, och tack för fina, tänkvärda kommentarer!
Jag läser då även om jag suger på att kommentera. Du får blogga hur mycket, lite eller hur hemligt du vill. Du finns kvar i min rss-läsare iaf.
*kram*
Jag tycker du ska pausa, inte lägga ner. För jag läser, flera gånger i veckan kollar jag om det hänt något och jag blir glad när det finns något nytt att läsa. Men det är så många som uppdaterar så lite så jag har inte reagerat över att du uppdaterar mer sällan än någon annan. Ett tips kanske kan vara en anonym blogg som du pratar om, eller en lösenordsskyddad. Jag har en sån också, där jag kan få ur mig sånt som jag inte vill att alla ska veta. Några få utvalda har lösenordet dit, men i början skrev jag helt för min egen skull för att jag ville få det ur mig. Hoppas du kommer tillbaka så småningom! *kram*