Dag nio: Min tro

Jag tror varken på himlen eller helvetet. Men jag respekterar att andra gör det, så länge de inte prackar på mig sin tro.

Jag tror inte att man kommer till himlen när man dör, även om det är en fin tanke. Jag är agnostiker, jag tror inte att det finns en specifik Gud, utan mer att det finns en högre makt. Vad det är vet jag inte, men det är vad jag tror.

Jag tror även på reinkarnation, att man återföds. Jag tror att döden egentligen är startpunkten för något stort. Livet är bara en ”förskola”. Döden existerar i allra högsta grad. Som sagt, jag tror inte på att man kommer till himlen, utan att man hamnar i en annan dimension, men det är bara ett fåtal i vår dimension, som kan se och höra dem som befinner sig i den – fast jag tror att alla kan lära sig om de bara ville. Tid existerar egentligen inte. Inte i fråga om tidigare, nuvarande eller kommande liv.

Jag tror även på ödet. Allt som händer är meningen att det ska hända. Det är för att jag ska lära mig och utvecklas som en individ.

Jag skrev ett inlägg om mina tankar för något år sedan. Läs här om ni vill. 🙂