Månad: december 2010

Hrmm

- Susanna 3 Comments

Vad bra det gick med min så kallade ”kalender”… Totalt ointresserad.

Tror inte att det är så många som läser hos mig heller längre och jag klandrar er inte. Det finns ju aldrig något nytt.
Inte det att jag inte har nåt att skriva om, för ett par dagar sedan skrek hela mitt väsen efter att få blogga – men jag kunde inte. Jag ville, men kunde inte. Hade tillgång och tid. Men kunde inte. Vill gärna berätta varför, men det får bli någon annanstans… jag var så GALET arg så jag kunde ha spruckit. Det gjorde jag dock inte.

Jag hakade upp mig på en viss dag. Och hade det varit några som följt bloggen så hade de undrat varför jag hoppat över en viss dag, eller ett visst tema. Så. Jag kunde inte. Sorry.

Annars så är det som vanligt. Jag står i valet och kvalet om jag ska lägga ner bloggen helt eller bara ta en lååång paus (jag gillar ju mitt domännamn) och låta bloggen vila medan jag letar upp något annat ställe där jag kan få ur mig frustration. Där jag kan vara helt anonym. Där jag kan skriva om precis vad som helst utan att vara rädd för att jag ska skriva saker som jag inte borde. Nu kan jag inte det känns det som. Visst, jag skulle ju kunna lösenskydda hela bloggen, men hur många skulle vara intresserade av att läsa? Nej, det tål att tänkas på. Tills vidare pausar jag. Igen.

Dag nio: Min tro

- Susanna

Jag tror varken på himlen eller helvetet. Men jag respekterar att andra gör det, så länge de inte prackar på mig sin tro.

Jag tror inte att man kommer till himlen när man dör, även om det är en fin tanke. Jag är agnostiker, jag tror inte att det finns en specifik Gud, utan mer att det finns en högre makt. Vad det är vet jag inte, men det är vad jag tror.

Jag tror även på reinkarnation, att man återföds. Jag tror att döden egentligen är startpunkten för något stort. Livet är bara en ”förskola”. Döden existerar i allra högsta grad. Som sagt, jag tror inte på att man kommer till himlen, utan att man hamnar i en annan dimension, men det är bara ett fåtal i vår dimension, som kan se och höra dem som befinner sig i den – fast jag tror att alla kan lära sig om de bara ville. Tid existerar egentligen inte. Inte i fråga om tidigare, nuvarande eller kommande liv.

Jag tror även på ödet. Allt som händer är meningen att det ska hända. Det är för att jag ska lära mig och utvecklas som en individ.

Jag skrev ett inlägg om mina tankar för något år sedan. Läs här om ni vill. 🙂

Dag Åtta: Ett ögonblick

- Susanna

Ja, det skulle man kunna säga är en bra titel… Har ju missat flera dagar, men jag får väl skylla på att jag har haft fullt upp.

Först blev jag sjuk – igen. Sen gick det över bara sådär.

Vi var på IKEA och köpte nya skåp till badrummet. Idag satte vi upp dom och det blev superbra! Nu ska vi bara fylla dem med grejor, men det är inga problem i ett överfyllt hem som detta…

Igår kom dottern hem från skolan och lät som en kråka. På kvällen hade hon tappat rösten helt. Det blev bättre framåt kvällen idag, och hon skulle gå till skolan imorgon, men så ikväll blev hon väldigt röd i båda ögonen, samt lite hostig, så hon blir hemma imorgon med.

Snälla ni som läser, och finns på facebook- påminn mig om att blogga. Please! 😉

Dag tre: Mina föräldrar

- Susanna

Min mamma är en äkta närking, född och uppvuxen på öster i Örebro. Pappa är född och uppvuxen i Finland, men kom till Sverige på 19??-talet.

Det är alltid svårt att skriva om sina föräldrar och hur de träffades – dels för att jag inte fanns och dels för att jag är osäker på hur det gick till. Dock tror jag det var någonstans runt 1969/1970, då min mamma och pappa jobbade på Ericsson i Kumla (som inte hette så då – det hette ”SRA” om jag inte minns fel… hade en toppluva med de bokstäverna på iallafall). De fattade tycke för varandra och tre år senare föddes min storasyster. 1976 föddes jag och när jag var 3-4-5 så flyttade vi till hus.

Dock skiljde sig mina föräldrar när jag var 6 år och jag och storasyster bodde hos mamma, först i Kumla och senare flyttade vi till Örebro. Pappa bodde kvar i huset i många många år, innan han till slut flyttade in i en mindre lägenhet, även det i Kumla. När jag var yngre, och pappa bodde kvar i huset var jag mycket hos honom. Som de flesta vet så drack han ordentligt på den tiden, så jag kände att någon borde vara hos honom. Mamma hade träffat en ny man och fick senare en dotter med honom, min lillasyster.

Idag har jag bra kontakt med min mamma men sämre kontakt med pappa. Ni som följt bloggen sen tidigare (eller känner till min historia på annat sätt) förstår varför. Självklart vill jag ha en bra relation till båda mina föräldrar, men jag vet bara inte hur.