Shit

Sitter och googlar på alla mina olika symtom och blir faktiskt lite smått mörkrädd. Inte nog med att jag först varit ganska anti mot vaccinering av baconsnuvan, har jag nu tvärvänt. Klart jag ska vaccinera mig. För tänk om… tänk om jag faktiskt själv ÄR i riskgruppen fast ingen läkare vill/har lust att ta mig eller mina symtom på allvar. Jag menar, det är ju inte så att jag inte har försökt… Malva är redan vaccinerad en gång, hon ÄR ju berättigad den eftersom hon ligger inom riskgruppen. Så idag ska vi försöka få till en vaccination…

Nåväl, som en del vet har jag misstänkt ganska länge nu att jag lider av IBS – men då jag inte får komma till läkare och bli undersökt ordentligt så får jag väl försöka luska på egen hand. Enligt mina symtom kan jag ha antingen IBS, Chrons, Ulcerös kolit eller magsår. Eller så är jag ”bara” utbränd. Eller hypokondriker…

Vi kan börja med det ständiga illamåendet. Reumatologen trodde att det berodde på att jag fått biverkningar på Xanor, vilken jag ätit nu i många år. Själv tror jag inte så mycket på den versionen… Men som sagt jag är ju ingen läkare. Kollade sköldkörteln för något år sedan, och har kollat för diabetes. Båda två har jag fått negativa svar på. Mår illa mer eller mindre konstant. Kräks inte, men det känns ibland som jag ska göra det… Kväljningar, klump i halsen och ja, dagligen illamående som inte går över. Äter Postafen och tuggar Calma varje dag. Testade negativt för celiaki (glutenintolerans) förra veckan (hemtest).

Sedan en tid tillbaka, tror det var redan i somras upptäckte jag något konstigt på mina tånaglar. Det ser nästan ut som om jag har dubbla naglar…
Ingen läkare har brytt sig om det heller… fast jag varit orolig över det.
De ser helt vidriga ut – ärligt talat. Jag gissar dock på att det rör sig om någon vitaminbrist, eftersom att jag får mina ”anfall” och inte kan tillgodogöra mig något av det jag äter eller dricker. Har börjat ta extra vitaminer varje dag så jag hoppas att det ska bli bättre. Men om det är sådana där linjer, som det nästan inte finns några artiklar om på svenska, så kan dessa bero på bl a invärtes sjukdomar… så det låter ju inte så kul direkt.

Sen har vi ju magen, det är ett helt kapitel för sig. I perioder är den lugn och stabil. Med perioder menar jag 3-4 dagar… Ibland kan jag äta vad jag vill och må bra, nästa gång jag äter samma sak får jag akut ont i magen och måste springa till toan innan jag knappt har svalt. Andra dagar, är jag istället förstoppad av samma mat. Är gasig som bara den, magen leker åskväder, bullrar och har sig.

Men om någon vill leka doktor eller ge sig på en gissning så kommer mina symtom i en lista:

  • illamående
  • växlande diarré, ”normal” avföring, förstoppning
  • magont i övre och nedre delen
  • magknip
  • akuta toalettbesök i samband med måltid (oavsett vad jag äter – dock inte alltid, men ofta)
  • uppkördhet
  • svullen mage
  • minskad aptit
  • känner ingen direkt hunger  (varierar dock)
  • ingen viktnedgång (står stilla)
  • ont under höger och vänster revbensbåge (fram och bak)
  • sveda i magen
  • klumpkänsla i halsen (har dock ej sura uppstötningar eller halsbränna)
  • halsen känns tjock
  • svårt att rapa
  • torra slemhinnor
  • psoriasis
  • ledvärk (med värmeökning + svullnad trots medicinering)
  • ångest
  • panikångest
  • depression
  • oro
  • mardrömmar
  • trötthet (spelar ingen roll hur mycket/lite jag sover)
  • hemorrojder (visserligen haft sen sista graviditeten av & till)
  • konstiga tånaglar
  • gaser
  • irritation
  • frossa/fryser lätt
  • svettningar/vallningar
  • stickningar/domningar/myrkrypningar/ karpaltunnelsyndrom
  • yrsel
  • fetma
  • ljud/pip i öronen (ibland)
  • ringar under ögonen
  • migrän med aura
  • glasbubblekänsla
  • hjärtklappning
  • okoncentrerad
  • spända muskler (hela jag är spänd)
  • kramp
  • urinträngningar (kan iofs bero på den mängd medicin jag petar i mig)
  • kraschat självförtroende
  • tappar tråden/glömsk
  • nedstämd, gråter lätt
  • synstörningar
  • klarar inte av stress
  • balansproblem (känns som om jag lutar ibland)
  • håravfall
  • minskad lust, orkar inte göra ens de enklaste sysslorna
  • låtsas utåt att allt är bra fast jag mår skit (orkar inte förklara varje gång)
  • noll motivation
  • tänker/grubblar/funderar för mycket
  • och en massa annat som jag inte kommer på just nu.

Jag kan inte säga att jag är fysiskt stressad. Däremot mentalt, vilket kanske beror på min ångestproblematik, men det blir inte bättre. Jag grubblar JÄMT och när jag försöker komma underfund med vad det egentligen beror på så kör jag fast. Jag är som en dator som bara står och tuggar… Jag har ingen direkt tid för återhämtning, om det nu skulle röra sig om stress/utbrändhet eftersom att jag, som sagt, grubblar jämt. Hade det varit fysiskt så hade det varit så mycket lättare. Jag kan ju inte stänga av hjärnan liksom.

Fick dock ett tips på att försöka föra dagbok  för att se vad det är som utlöser stressen… så det kommer väl ett par inlägg om det när jag har ork. Det är ju ingen idé att vända sig till vårdcentralen, för jag är ju bara ett hopplöst fall… iallafall känns det så.

4 thoughts on “Shit

  1. Jag tror att det inte är en sak du lider av eller är drabbad av, allt det där ingår inte i samma ”grupp” – men hör ihop ändå. Lust att göra saker, grubblerier osv.. det förvärrar ju rent fysiska sakerna också.. även om de inte nödvändigtvis är källan (om du förstår vad jag menar).

    Kan säga att jag kan bocka av massor på din lista som stämmer in på mig med (tyvärr). Jobbigt.. och det enda man försöker är att hålla masken och ta babystep framåt. Det ÄR jobbigt att känna att något är fel, utan att veta vad det är.

    Jag skulle föredra att veta om jag ska dö (vilket man oftast funderar på när man mår dåligt och tror att det är den ena sjukdomen efter den andra).. gentemot att bara gå omkring och oroa sig och må dåligt..

    Alla dina nedre ”bockar” är ju tecken på utbrändhet, stress och depp..(och inte blir det bättre av en mörk höst!)

    Mer uppåt på din lista blir det krångligare ju.. MEN många av dem går att härstamma kring depp/stress/ångest iaf..

    Sedan har du nog någon form av magproblem, som säkert är stressrelaterat också (vilket de flesta magproblemen är).. klump i halsen kan bero på halsbränna (vet att du sa att du inte hade det..).. även om du inte känner av några sura uppstötningar osv..

    Hjärtklappningen härstammar nog i stressen över antingen ditt liv eller dina sjukdomar.. jag hade hjärtklappning utan att veta om det.. och för hög vilopuls.. när jag höll på att utredas för diverse blaj.. och iaf sa läkaren att det var för jag mådde dåligt och oroade mig för att jag mådde dåligt! (många onda cirklar..)

    Iaf för att återgå till magmunnen.. eller din ”icke halsbränna”…

    Mina symptom var: Ont i magen, ont i bröstet (inte hjärtat så att säga), klump i halsen, svårigheter att svälja båda mat och saliv imellanåt, tyckte tungan kändes för stor, mådde illa, svårt att äta (kunde äta ett par mariekex i timmen typ), kräktes en hel del en period, rostfärgade slemblubbor, harklade en hel del (morgonen värst)..ont i huvudet.. slö..kände av ”värmesvallningar”..

    ..och jag fick diagnos ”inflammation i magmunnen” bland annat iaf.. sen fick man ju stressmage också och den är svårare att göra något åt då jag är som du ”som en envis dator som står och tuggar”..

    och det är klart, om man aldrig kan slappna av.. är man alltid trött. och är man alltid trött.. mår man ju nästan ständigt illa (man blir ju överarbetat och helt slut).. skitsvårt det där ju.

    Du får börja se över vad i ditt liv som utlöser all stress, vilka situationer som gör det bättre o sämre.. försök ta tid för dig själv där du gör saker du tycker om.. går ut själv, mediterar, tränar.. vad som helst som DU finner rofyllt..

    Tänk på att ALLA behöver tid helt för sig själva.. och alla behöver bli ompysslade ibland..

    kram

  2. Hej, jag har nästan alla symptom som du beskriver, förutom psoriasis, men jag har eksem/väldigt torr hud.
    Mina tånaglar har varit knepiga läänge, men först var det bara lilltån nu har det kommit till de andra tårna. mycket konstigt. Iallafall..

    Jag googlade lite och fann lite information om IBS och sen ändrade jag min kost. Jag äter inte kolhydratrik mat längre, utan håller mig bara till protein och fett, och mår mycket bättre i magen. Ingen kramp, eller akuta toalettbesök efter måltider.

    Ständigt Grubblande är fortfarande kvar dock, men jag undrar om det inte beror på självförtroende och självkänsla. Där finns det inget enkelt upplägg som att byta matvanor, utan man måste nog renovera sig själv, på alla plan. Det finns en bok(även som ljudbok) som heter Självkänsla nu! av Mia Törnblom.
    Hon har en del bra exempel i boken som kan ge en bra insikter om sig själv, och även övningar för att upprätthålla god självkänsla. Som personen ovan skrev, att tex skriva dagbok innan man lägger sig. några punkter i den är att tex ge sig själv beröm när man har gjort/sagt/tänkt/tagit tag i någonting bra osv.
    Jag tror att det kan avlasta ditt grubblande.

    Jag tror ångest och överspändhet i kroppen har mkt att göra med vad som försiggår i dina tankar, om dom är mycket negativa.

    Jag gick på antidepressiva innan, men slutade för att de egentligen inte gjorde mycket nytta än att ge mig humörsvängningar och dålig salivproduktion.

    När det gäller doktorer så bör man egentligen vara försiktig, eftersom dom ofta felmedicinerar eller har dålig koll på stressrelaterade magproblem(vissa vet inte ens vad IBS innebär) och rekommenderar istället fiberrik kost.
    Du bör göra vad som känns rätt för dig.
    Sorry om inlägget blev lite slarvigt och hastigt, ska iväg till jobbet!

    men lycka till med allt!

Comments are closed.