Jag har inte gått och dött, jag lovar. Dock står det still med motivationen. Min mage är inte bra ännu. 🙁
Jag misstänker mer och mer att jag har IBS, eftersom att de flesta symtomen jag har pekar på det. Så en del dagar kan jag inte äta något, medans andra dagar är det inga problem. Jag har även testat olika maträtter för att kolla vad det är som ger symtom, men när jag väl är inne i ett skov så kvittar det om jag äter kokt fisk med smör eller potatismos… Magen reagerar oavsett. Sedan kommer det kroniska illamåendet, vilket gör att jag tappar aptiten, eftersom att jag vägrar att kräkas.

Så nej. Här är det ganska lugnt, men jag kan ändå kanske glädjas mitt i eländet. För jag väger mig varje fredag ändå, och sedan i december/januari har jag nästan gått ner 10 kilo…
Kanske inte alls är bra att gå ner så fort, men det syns inte (tycker jag) och med tanke på att jag mår som jag gör kanske det är bra att gå ner ifall jag måste ”äta upp mig” igen. För när man måste gå på toa i snitt 10 gånger om dagen och man samtidigt mår illa konstant, då är det inte roligt. Annars kan det gå upp till 2 veckor innan jag ens behöver göra nummer 2. Inte helt normalt eller hur? Det har inte alltid varit så här, såklart. Jag vet bara att just detta elände började efter mitt första gallstensanfall… tror det var 2007, så jag borde vara härdad.

Så. Så är statusen. Jag återkommer när motivationen återvänder.