Åh gud…
Hon har sovit hela dagen, inget mer bajsande så jag trodde verkligen att faran var över.
Gick för att plocka ur diskmaskinen och ladda den igen, då födelsedagsbarnet kommer och säger att hon tror att Malva har kräkts.
Mycket riktigt, och det är inte lite heller…
Gissa vem som fick ta hand om det?!
Jag dör! Jag kopplar bort allt och bara gör det jag ska. Mekaniskt. Tänker inte. Känner inte. Och samtidigt sliter ångesten i alla delar av kroppen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till…
Jag som var på så bra humör… nostalgisk som bara den eftersom min äldsta dotter fyller 9 år idag. Tiden flyger verkligen fram. Hon är i en underbar ålder just nu. Det är aldrig något tjat eller gnäll. Hon vill bara hjälpa till med allt. 😉 Det går att resonera med henne och hon förstår varför saker inte alltid blir som man tänkt sig.
Fast idag har jag förståelse för om hon inte kommer att gilla läget. Det är hennes födelsedag som sagt, och hon har bestämt vad vi ska göra i eftermiddag. Jag känner mig uppåt och peppad. Vill försöka ge henne en fin dag liksom.
Och så ringer de från dagis. Malva har ms!
Jag tappar typ all kontroll jag har. Det känns som om det hellre hade hänt vilken dag som helst, men inte idag!
Urk! Och så får jag vara den som ska ta hand om och sköta detta. Härligt när man har emetofobi. Inte. Får peta i mig ett gäng lugnande, inte för att det tar bort tankarna men det är iallafall bättre än inget.
Jag hoppas att jag pallar med denna dag… 😕
God fortsättning önskar jag alla mina läsare. Hoppas att ni alla hade en bra jul och nyår.
Sakta men säkert börjar jag återgå till mitt vanliga jag. Jaget utan panikattacker. December är alltid värst, men aldrig så illa som 2007.
Nyårsafton firades hemma. Trodde aldrig att barnen skulle orka vara vakna till tolvslaget, men tji fick jag. Nu kan de inte somna tidigt… inatt fick jag natta om dem vid 4 för de kunde inte sova… Hmmm. Fast det är inte bara dom, jag har totalvänt på dygnet jag med.
Idag ryser jag av äckel igen… ungarna har återigen löss. Jag svimmar, jag lovar!
Kan dom dö någongång… för evigt alltså. Dom är väl inte bra för någon?! De bara återkommer och återkommer… den här ”säsongen” har dom haft löss säkert 3-4 gånger. Jag kreverar!
Hua!
Det suger i min shoppingtarm, jag måste snart gå ut och shoppa nåt totalt onödigt… som en ismaskin tex. 😉 En sån som gör isbitar alltså. Eller så får jag hålla lite i pengarna så jag har råd att hämta hem Minnie om några veckor. Läääängtar!