År: 2008

Många tankar blir det

- Susanna 1 Comment

Nu är det inte roligt längre. Jag tror vet att jag måste gå till doktorn snart.
Min fot är inte rolig och min mage ska vi inte ens tala om. Jag misstänker att jag har Crohns, Ulcerös colit eller Colon irritabile… Plussa på detta med en rejäl dos av ångest och summera sen hur jag mår. Inte bra kan jag säga. Men jag skjuter bara upp det hela tiden, det kan ju bli bättre.

Magen började i somras med 3 veckors magsmärtor, kroniskt illamående (som ju är en superb känsla att ha när man har emetofobi) *ironi* Jag gissar att det var därför jag rasade i vikt. Nåväl sen fick jag behålla maten iallafall, det lilla jag petade i mig. Lugnet varade i någon vecka, sen var det dags igen, fast åt fel håll. Jag menar, hur normalt är det att först gå på toa i snitt 10 gånger om dagen för att sen inte gå alls på 2 veckor?! För att inte tala om svullnaden i magen, gaser hallelujah! Helt underbart med gaser när man inte kan fisa eller rapa. Yeehaa… Aj aj. Och så kom illamåendet tillbaka. Jippie!

Jag har uteslutit allergier, har testat laktosfritt, mjölkfritt, glutenfritt osv, men det hjälper inte oavsett. Man ska inte heller dricka kolsyrade drycker eller röka, men just nu är det det enda två saker som faktiskt får mig att fisa och rapa, så det får jag ju köra på. Tills jag orkar gå och kolla upp det. Jag ringde ju till vc i somras men de ville inte hjälpa mig för jag trodde då att det var gallan som spökade, och de tyckte att jag skulle ringa till kirurgen direkt. Men jag var ju inte säker, hur ska jag kunna veta? Jag är väl ingen läkare heller?! Puckon!

Just nu är det hyfsat lugnt i magen – tills jag får ångest. Som inte är helt oundvikligt när min största fasa uppenbarade sig igår. Han ringde och hon svarade. *suuuck* Fast jag kan inte avgöra om han var i startgroparna eller inte. Vi får se idag kanske, eventuellt ska vi dit senare i kväll. Han vill gratulera Malva, eftersom att han inte kunde göra det förra helgen för att han var upptagen med att supa.

Som sagt, många tankar blir det…

Yay

- Susanna 1 Comment

Jag är på väg. Eller det verkar iallafall som så. Har ju inte skrivit mycket om min vikt på ett tag, dels pga uppehållet jag hade och dels för att jag inte har velat. Det där med vikt är ju ett känsligt ämne för mig, speciellt när det inte går som jag vill trots att jag försöker med allt. Men det verkar som om det börjar lossna. Inte för att jag gått ner så mycket som jag hade velat, men det har varit ”sommar”, om man nu kan kalla det sommar… jag har varit sjuk osv. Men, jag står inte still och det är stort för mig.

Så sen i maj så har jag tappat 3,5 kg och minskat 4 cm i midjan, vilket märks redan för mina byxor är lösare nu än innan sommaren. Nu är det nya tag som gäller, för till december har jag ett mål: att ha tappat mellan 5-10 kg till. Klart det kommer att gå, om denna motivation håller i sig.

Nästa vecka börjar jag träna på allvar – alla dagar i veckan!

Och förmodligen kommer jag att lägga en del inlägg bakom lås, så är ni intresserade är det bara att hojta till.

Ännu mera garv

- Susanna 3 Comments

Med tanke på mitt förra inlägg, så råkade jag läsa en annan blogg, där en person skrev ett inlägg om just det jag skrivit om, jag citerar:

“69″ råkar ingå i personnummret, och det är ju snuskigt så det kan inte vara ok, och så vidare.

Oh shit! Jag är alltså djävulens barn, snuskig som bara den… för inte nog med att jag även har 69, mina initialer blir SM!

The number of the beast!

- Susanna 1 Comment

Föräldrar till en nyfödd flicka i Umeå har begärt att dottern ska få sitt personnummer ändrat.
Skälet: De fyra sista siffrorna är 0666.
Men Skatteverket vägrar ändra personnumret.

Jag är djävulens avkomma. Iallafall om man ska tro bibeln. Nu är det ju dock så att jag inte vare sig tror på djävulen eller gud, men jag har också 666 som sista siffror. Och jag har då aldrig lidit av det, det är mer en skoj grej. Och jag är inte ensam i min familj att ha just 666 i personnumret. Don’t mess with us, liksom. 😉

– Vi är inte superreligiösa av oss, men för många symboliserar 666 något ondskefullt, säger pappan till VK.
Föräldrarna menar att siffrorna kommer ligga flickan till last och tog därför kontakt med folkbokföringen vid Skatteverket.

Ööööh? Nej! Varför skulle ens siffror ligga en till last? Jösses säger jag bara. Jag har levt med mina 3 sexor i trettiotvå år och detta är första gången jag läser något så korkat om personnummer med 666 i.

En annan variant

- Susanna 1 Comment

Fick detta i min inkorg av en gammal vän, eftersom att jag mest umgås online så tänkte jag att ni får svara här. 🙂

DU fyller i svaren på frågorna om MIG, och svarar genom att kommentera detta inlägg. Var ärlig – det är mycket roligare att få tillbaka! Du får kanske reda på något du inte visste om dig själv.

1. Mitt namn:
2. Var möttes vi första gången?
3. Vad tror du mitt andranamn är?
4. Hur länge har du känt mig?
5. Hur väl känner du mig?
6. Röker jag?
7. Tror jag på gud?
8. När du såg mig, vad var ditt första intryck?
9. Min ålder?
10. Födelsedag?
11. Hårfärg?
12. Ögonfärg:
13. Har jag några syskon?
14. Vad är en av mina favoritsysselsättningar?
15. Kommer du ihåg något av det första jag sa till dig?
16. Vilken sorts musik lyssnar jag helst på?
17. Vad är min bästa sida?
18. Är jag blyg eller framåt?
19. Skulle du kalla mig rolig?
20. Är jag en rebell, eller följer jag alla regler?
21. Några speciella talanger?
22. Vilken är min favoritfärg?
23. Vilket är ditt bästa minne av mig?
24. Vilka tre ord beskriver mig bäst?