Jag har inte skrivit om min emetofobi på ganska länge, vilket har känts väldigt bra. Jag har mått bra i min fobi, tills nu. Nu vet jag ju iofs att höst/vinter alltid är värst, men jag blir så trött på mig själv. Hur ska jag sluta tänka?!
Jag kan sitta i godan ro och pyssla med något jag gillar och helt plötsligt får jag en bild i huvudet där jag kaskadkräks. Jag mår inte illa eller så utan bilden bara upprepar sig tills jag mår riktigt dåligt, på riktigt. Sen kommer kallsvetten, illamåendet osv.. ångest.
VARFÖR kommer tankarna? VAD gör jag åt dem?
Själv säger jag till mig själv att det bara är i mitt huvud, det är bara nån ”fixidé” jag har… men det hjälper ju inte. Eller jo, det hjälper resten av året, men inte nu. Jag pallar inte det här.
Jag menar, om jag fick en sån tanke i veckan vore det kanske okej, men flera gånger om dagen?! Det känns nästan som om mitt undermedvetna vill säga något, men jag är så trög så jag förstår inte…
kul att du hitta till min blogg!
tråkigt att du med är emetofob. Måste ju vara den värsta fobin, för ingen tycker ju om att kräkas.
Usch, jag vet vad du menar 🙁 Har fått KBT hela sommaren för det, men jag tvivlar på att det hjälper när det väl ”slår till”…
Snö? Redan? Nej tack! 🙂