Usch. Man skulle kunna tro att jag har mens. Gaaah!
Jag är så jävla irriterad och förbannad, fast jag vet inte varför… Mens är ju ganska så uteslutet när man går med hormonspiral som jag, men fan… *gruff*

Sen att man har tjatande barn hjälper ju inte direkt. Det ska servas och servas. Fast mest är jag nog irriterad på J’s kompis. Inte att hon tar hem kompisar, det gör absolut inget… men att de bara tar för givet. Hon är här typ 5 dagar i veckan och ska äta middag med oss. Att fråga om det går bra behövs inte tydligen. Visst går det bra, men inte alla dagar i veckan. Nåväl, sen bor vi ju inte i samma område så Erik får typ kasta sig iväg och skjutsa hem henne varje kväll… Kom inte och säg att vi ska säga att hon inte kan komma en viss dag, för det går inte in. Igår ringde hon J och frågade om hon kunde komma. Jag sa nej, för Erik jobbade sent. 10 minuter senare ringde hon på dörren… Bah!

Idag var det samma sak, men tydligen trillade poletten ner, för hon åkte direkt efter att jag serverat dem mat. Hon skulle bara äta först… Fast sen undrar jag ju hur det står till hemma hos henne ibland… Hon är alltså 9 år och kan inte telefonnumret hem… men hon får åka typ tvärs över stan på kvällarna… ?! Eller så är det jag som är mesig. Whatever.

Och var står disken tror ni? Jajjemän, den får såklart JAG duka undan…

*frääääs*

Detta dåliga humör kanske är något som går just nu….