Så stilla, så sakta
Du tynade bort
Vi stod vid Din sida
så hjälplösa blott
Stilla kom döden,
den kom som en vän
Tog Dig vid handen
och förde Dig hem
Din låga har slocknat
Din kamp är nu över
Din kropp nu funnit vila
Din själ har fått ro
Vila i frid mormor och hälsa morfar!
Mycket fint skrivet.
Jag får beklaga sorgen och jag tänker på dig.
kram
beklagar sorgen 🙁
kram
Beklagar sorgen vännen! Skickar massor med kramar!
Tack Sanna för den fina versen.
Mamma
kunde svurit på att jag var inne i din blogg i förrgår och då såg jag inte det här inlägget och nu ser jag att det är skrivit den 17 maj! konstigt…
känns helt overkligt att gå in här och se ditt inlägg. igår gick min mormor bort och det här var jättefint att läsa.
skickar en kram till dig, mitt i min egen sorg. ta hand om dig!
Beklagar sorgen 🙁
beklagar sorgen!