(H)ärliga ungar

Under ett par veckor nu har jag tyckt att mitt midjemått krympt ytterligare och jag har varit ganska glad över det, för på något sätt verkar ju mina dagliga promenader ha gett något. 🙂

Så skulle vi gå och köpa lördagsgodis igår varpå min söta dotter säger:
Men mamma, det ser ut som du har en bebis i magen!

Huh?!
Tack för den ärligheten liksom… och då kan jag ju ärligt säga att för ett par månader sedan så såg det verkligen ut som det… och nu är den ändå mindre.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Handy Man

*skrattar*

Läste att tjejer vill ha händiga killar, det är tydligen populärt. Jag minns att jag läste för nåt år sen att det fanns tjejer som inget hellre ville vara med en man i blåbyxor, för det ska tydligen trigga igång något. 😉

Jag vet inte vad de pratar om. Min sambo har dagligen på sig sina blåbyxor och det enda sexiga med det må vara hans rumpa. Hellre ser jag honom i jeans och tshirt… *mums*

Inte heller förstår jag hur en brandman eller poils kan vara sexiga… Fast jag måste medge att det är nåt hett med militärer. 😉

Mina söta vänner!

Det finns personer som får mig att komma upp till ytan. Som skickar ner kilometerlånga stegar i mitt lilla svarta avgrundshål. Som får mig att se ljuset i mörkret.

Den ena säger så kloka saker:

Vuxna Susanna har styrkan, visheten och modet att säga nej
till det som den lilla flickan tidigare inte har kunnat hantera på annat
sätt än att vara undergiven och bli trampad på.

Du måste bara lära dig hur det känns när andra blir besvikna över att du
plötsligt har ”gränser” och att du faktiskt har rätt att förvänta dig att
andra ska respektera dem.

Den andra bokar lyxkryssning med mig!!
Dock åker vi inte förrän i sommar – men det är bokat och klart!
Yaaaay! Vad KUL vi kommer ha! (inga roblem, bara symmer)

Som sagt: Sisters by blood, friends by choice!

Den tredje skickar uppmuntrande kramar emellanåt.

Och till alla er som kommenterar mina inlägg, det betyder faktiskt mer än ni tror.

Behöver jag säga att JAG ÄLSKAR ER?

Kravlar

Precis som det kändes att det var på väg att vända så klubbade ångesten ner mig igen.
Jag försöker verkligen att göra saker som är roliga. Ta vara på dagarna och njuta av vädret och värmen. Jag försöker att le och skratta, men det kommer bara tårar.

Igår var en bättre dag, ingen bra dag, men bättre än på ett tag. Och solen skiner, man kan gå utan varm jacka. Fåglarna kvittrar… det är vår i luften. Och jag ska tänka på de häftiga upplevelser från hypnosen.

Men det går inte. Hur mycket jag än försöker så mår jag bara sämre. Jag orkar inte ha det så här. Jag VILL INTE ha det så här.

Och jag förstår inte varför jag har en sådan förväntansångest så jag får hjärtklappning, när jag VET att det inte kommer att bli som jag hade planerat. Man måste vara två om att bestämma och när andra partern inte vill… *suck* Jag vet inte hur jag ska göra för att klättra upp igen.

Posted in Okategoriserade - Tagged

Rest in pieces

Look at me, my depth perception must be off again
You got much closer than I thought you did
I’m in your reach
You held me in your hands

Would you find it in your heart
To make this go away
And let me rest in pieces
(let me rest in pieces)
Would you find it in your heart
To make this go away
And let me rest in pieces
(let me rest in pieces)

Saliva – Rest in Pieces

Posted in Okategoriserade - Tagged