Det som inte skulle ske…

Fan, nu mår jag bra igen. Eller bra och bra. Jag mår egentligen inte bra, men jag är inte lika tom längre. Trodde inte att det skulle hända mig. Sånt händer inte mig. Jag är inte som alla andra, trodde jag. Jag har trillat dit. Och hårt. För jag vet att jag inte kan sluta på långa vägar. Först måste jag bli frisk helt och hållet i själen innan jag kan sluta.

Jag har knaprat mina lugnande varje dag i flera veckors tid. Inte för att jag någonsin velat utan för att det har varit en abslut nödvändighet. Jag skulle inte sitta här om det inte vore för dem, så ärlig och brutal kan jag säga att det är. Men nu har jag åkt dit, rejält.

Tomheten, olustkänslan jag inte kunde sätta namn på är inget annat än ren och skär abstinens. För idag har jag mått bra och inte behövt ta någon. Tills nu. Tog en och inom en timme mådde jag bra igen.

Har pratat med terapeuten om detta, att jag äter dem jämt nuförtiden och hon sa att om jag behöver ta dem så ska jag göra det. Och jag måste ta dem får att hålla mig ovanför vattenytan. Så är det bara. Vill bara inte ens tänka tanken den dag jag måste sluta med dem helt. Inte så att jag känner ett sug att jag måste ta en, men nästa gång jag mår bättre ska jag bara ta en halv för att trappa ut den perioden. Det är inte samma upplevelse som tex vid rökning, när man slutar röka.

Om jag inte tar min Xanor när jag mår som jag gör, så mår jag hysteriskt illa, vilket som den emetofob jag är inte får existera i min värld.

Det har blivit en enorm cirkel som bara går runt runt runt. Men jag är medveten om vad det handlar om, så jag kommer vara försiktig.

Bleh

Just nu mår jag helt skumt.
Jag har ingen ångest, men på sätt och vis känns det så. Det bara kom och jag känner mig helt tom och så vansinnigt uttråkad. Eller inte utråkad heller. Jag vet inte vad jag känner egentligen. Jag bara sitter här och ÄR.

För några timmar sen var allt bra. Nu är jag bara seg, trött och ”bleh”-ig.

Urk!

Förvandling

Dagen har spenderats med mamma och systerdyster. Skulle dit för att färga håret eftersom att jag blev grymt besviken på det tidigare resultatet. Köpte en färg samtidigt som jag klippte mig förra veckan, för 119:- och den tog inte alls mycket… så jag åkte dit igen för att göra det ordentligt.
Jag skulle färga det rött alltså…

Ändrade mig hon frissan. Även om jag trivs med mitt röda hår så kan det bli långtråkigt ibland. Många säger att jag passar jättebra i rött hår och i den frisyr jag har. Men jag har blivit mer och mer modig sen jag kapade håret första gången hos henne. Jag litar på att hon vet vad som passar mig så nu är jag mörk igen. Färgade svarta slingor över mitt röda hår och det blev riktigt snyggt!

Även om det kostar mig lite extra att åka upp och klippa mig i en annan stan är det bara sååå värt det. Hon vet precis hur jag vill ha det och hon är toppen med sina priser. Klippningen kostade 230:- och nu färgningen 400:-. Tycker jag är hyfsat billigt om man tänker på vad man kan få betala här i Örebro – och då finns risken att man blir missnöjd.

Iallafall. Jag skulle bara färga håret och köpa en Hello Kitty-flaska åt en tjej…
Jag skyller allt på mamma… 😉 Hon drog med mig till en affär som heter Mejk och där blev jag kär i diverse saker flera gånger om. Kom hem med ett vattenspel, ljuslyktor, affisch… för att inte tala om den där tiokronors-affären de visade mig. Det är farligt att visa mig sånt. 😕

På vägen hem i bilen (mamma var snäll och skjutsade mig) :heart: kom jag på att
Fan! HK-flaskan!!

Så jag försöker få tag på syrran på msn (men hon är ute å härjar) så hon kan gå och köpa den imorgon. 😛

Plagiat?

Nog för att jag gillar båda låtarna, men detta är hemskt likt måste jag säga…


Takida – Reason to cry


Lifehouse – Everything

Fast Takidas låt är mycket sorgligare, men texterna är rätt lika…

All I want
All I need
Is to make you breathe
All that I want
All that I need
Is to make you breathe

(Takidas version)

Cause you’re all I want
You’re all I need
You’re everything, everything
You’re all I want
You’re all I need
You’re everything, everything

(Lifehouses version)

Men båda låtarna är ruskigt bra och rörande. :heart: