Igår kväll befann jag mig på Strömpis med två vänner. Det var hyfsat, tills de spelade Pakito och jag blev en partyanimal. 😛
:heart: :heart: :heart:
Och sen att de spelade Darude efter gjorde ju inte saken sämre om man säger så… :(:):
Månad: oktober 2007
Framsteg
Jag tänker inte bli nedtryckt. Jag absolut vägrar. Och faktumet är att innan jag visste, så kände jag att ”jag inte ska ta det till mig”. Jag måste hålla det på avstånd. Det bara måste fungera så. Så även om mitt undermedvetna sliter och drar i mig just nu tänker jag inte låta mig sjunka. Så mycket har jag lärt mig under mitt år i terapi.
Jag ska sålla bort information som inte är bra för mig. Som bara gör mig ont. Jag har verkligen försökt tidigare, men det är först nu det känns som om det faktiskt finns en möjlighet att välja bort vad jag ska bry mig om eller inte. Möjlighet säger jag, jag kan inte svara på hur länge styrkan håller i sig.
Men jag känner mig starkare än någonsin. Äter inte antidepp längre och jag vill helst slippa det. Men jag har ifall att jag behöver, men nu gör jag inte det och hoppas att jag aldrig ska behöva det igen.
Han har alltså ringt idag. Full naturligtvis.
Men jag rasade inte!
Här ska vändas på dygn!
Till normala tider alltså. Fast nu är jag trött…
:|O:
Först satt jag uppe till 3 för att pillra med denna blogg. Egentligen var jag ute efter ett nytt tema till en annan blogg jag har, men sen fastnade jag vid en massa plugins istället…
Nåväl, när jag meckat och blivit nöjd var jag ju tvungen att byta tema här också. Velig som man är nöjer man sig ju inte bara med ett… 😛
Sen gick jag och la mig… men tro inte att jag somnade för det. Låg och zappade på tvn, kollade på Ricki Lake (visste inte ens att det visades fortfarande), Alias & Lättlagat. Mitt i det sistnämnda programmet gick en server ner och efter det tänkte jag att det inte var någon idé att lägga sig och sova.
Av någon anledning somnade jag iallafall. Just när jag bestämt mig för att vara vaken hela natten för att kunna lägga mig i anständig tid.. 😐 Dock vaknade jag ju till när jag lovat och kunde hjälpa till att få iväg barnen till skola och dagis.
Så sitter jag här. Med 2½ timmes sömn. Och jag kommer med all sannorlikhet bli en ragata om några timmar. Men det är smällar man får ta. Och så har jag huvudvärk känner jag. Åhhh, denna dag kommer bli stråååålande… :O:):
Murmel!
Nu har jag vänt på dygnet igen…
Jag vet inte hur det gick till…
Jag måste nog sova snart, inte för att jag är trött… men för att.
Eller så håller jag mig vaken så jag blir en riktig ragata ikväll… undrar resten av familjen tycker om den idén… Jag vet, så jag kryper nog ner nu. 😛
Free Burma
