Sitter och lyssnar på fjortisdunk och minns de gånger jag partajat med syrran – nu senast på vägen upp till Stockholm Pride, vilket jag inte skrivit om. Vet inte hur jag ska förklara den helgen. Heh.

Efter många om och men kom vi till slut iväg. Första kvällen var sisådär. Andra kvällen var en disaster förutom transorna på restaurang Oasis. Dag tre var halvkass förutom paraden. MEN! Nästa år måste jag dit, jag MÅSTE gå i paraden… dock vet jag inte under vilken genre jag ska gå… Föreslog att jag skulle gå med skylten ”Stolt-Syster-Till- Bisexuell”. Haha.

Iallafall, det påminner mig om att jag måste snacka med henne och diskutera vilka bilder som ska upp. Vi tog grymt många fulbilder. :Xo: Min msn avatar har en version av den helgen. Heh.

Tänkte dela med mig av en av de låtar vi lyssnade till. Visst var det väl precis så när man var 14?

Jag har länge funderat på att köpa MaxFactor’s nya Masterpiece mascara, men den kostar ju en del så jag har snålat på med en annan jag har. Idag fick jag ett brev på posten från Egmont med just en sådan mascara. Jag hade vunnit en sån! Och jag har inte ens tävlat. 😀

Det är sådant som är bra när man är prenumerant.

Just nu sitter jag här och är alldeles lagom lullig. Har kollat på två filmer ikväll och mår alldeles förträffligt. Vilket var det jag skulle blogga om för många dagar sen, men inte haft ork.

Jag mår så bra just nu. Livet leker verkligen. Jag har slutit ”fred” med dem jag varit oense med. Imorgon ska jag träffa min pappa igen. Har träffat honom två gånger denna sommar, varav den ena sänkte mig ner i botten, men inte gav jag upp utan kämpade på och vågade möta honom igen. Känns som om jag har växt enormt under sommaren. Jag vågar mer nu. Jag tror att allt handlar om min alldeles underbara terapeut. Hon får mig att förstå och får mitt undermedvetna att reagera.

Jag har dessa drömmar om att jag springer. Jag är jagad av något, men jag är inte rädd. Troligtvis är det för att jag har kunnat markera tydligt var min gräns går och att de jag markerade för har förstått. Jag är inte rädd längre att ta en konflikt med dem för jag vet att de älskar mig oavsett. Jag har aldrig någonsin trott att jag kunnat säga nej till något och att de alltid skulle finnas där. Nu vet jag bättre. Och jag mår bättre. Även om jag kommer att få äta min Zoloft tills jag dör. Men det är det värt. Det är inte mitt fel att min hjärna har för lite serotonin.

Sen att Erik spelar bra musik på sin laptop gör ju inte saken värre. Förutom att det är minst 3000 grader varmt så jag vet inte hur jag ska kunna sova i denna hetta. Inte för att jag klagar… ÄNTLIGEN värme!

Var är ni?
Det är verkligen dött på bloggfronten nuförtiden. Har alla dragit utomlands eller? För sommarvädret är ju inte mycket att hurra för menar jag… Nåväl, jag fördriver min tid med att spela online spel. Så rolig är jag.

Mamma ringde nyss och berättade att hon krockat. Hon mådde bra iallafall, men de ville kolla henne för säkerhetsskull. Huu, vad rädd jag blev. Mamma är lugnet själv men hon är orolig över bilen, som hon lånat av oss. Den blev tydligen inte så fin. Men vem bryr sig om materiella prylar när ens mamma sitter i en ambulans?