Just nu sitter jag här och är alldeles lagom lullig. Har kollat på två filmer ikväll och mår alldeles förträffligt. Vilket var det jag skulle blogga om för många dagar sen, men inte haft ork.

Jag mår så bra just nu. Livet leker verkligen. Jag har slutit ”fred” med dem jag varit oense med. Imorgon ska jag träffa min pappa igen. Har träffat honom två gånger denna sommar, varav den ena sänkte mig ner i botten, men inte gav jag upp utan kämpade på och vågade möta honom igen. Känns som om jag har växt enormt under sommaren. Jag vågar mer nu. Jag tror att allt handlar om min alldeles underbara terapeut. Hon får mig att förstå och får mitt undermedvetna att reagera.

Jag har dessa drömmar om att jag springer. Jag är jagad av något, men jag är inte rädd. Troligtvis är det för att jag har kunnat markera tydligt var min gräns går och att de jag markerade för har förstått. Jag är inte rädd längre att ta en konflikt med dem för jag vet att de älskar mig oavsett. Jag har aldrig någonsin trott att jag kunnat säga nej till något och att de alltid skulle finnas där. Nu vet jag bättre. Och jag mår bättre. Även om jag kommer att få äta min Zoloft tills jag dör. Men det är det värt. Det är inte mitt fel att min hjärna har för lite serotonin.

Sen att Erik spelar bra musik på sin laptop gör ju inte saken värre. Förutom att det är minst 3000 grader varmt så jag vet inte hur jag ska kunna sova i denna hetta. Inte för att jag klagar… ÄNTLIGEN värme!