Igår tyckte jag att jag skulle var smart och inte ta ett nytt glas varje gång jag ska dricka något… så jag tog ett gammalt, trodde det var gårdagens och fyllde upp med cola. Drack som vanligt och det smakade som vanligt. Satt och grejade lite och allt var precis som vanligt, colan smakade bra.

Sen när jag hade nån centimeter kvar kikade jag ner i glaset…
Hummm… Var är den andra? 😯

Som sagt, det var ett gammalt glas, men jag trodde att det var gårdagens. Det var det alltså inte, utan ett gaaaaammalt glas… där jag kastat i mina linser för jag inte hade nånstans att göra av dem. 😆 Och som jag skulle gått ut med till diskmaskinen, men inte gjort… ➡
Så nu har man en lins i magen. Tack och lov innehåller de ju nästan bara vatten så det lär ju inte kännas när den sen kommer ut den naturliga vägen, men gissa om jag hade svårt att svälja efteråt. Kändes som om den satt fast i halsen, fast jag troligtvis svalde den nästan direkt… men ändå. Snacka om glupsk som inte ens känner en liten lins slinka förbi.

Och ja, jag menar linser man har i ögat. 😳

Hädanefter ska jag iallafall skölja ur alla gamla glas, eller så får jag helt sonika ta ett nytt.
Smartarsel som man är. Men det såg ju nytt ut, som ett jag bara haft vatten i tidigare – därav varför jag inte sköljde ur det från början…