Så, nu är vi tillbaka. Hem ljuva hem säger jag bara. Jag ser verkligen fram emot att sova i min egen säng inatt, efter att ha legat i en bäddsoffa inatt. Vi var alltså Karoliska för att göra en andningsregistrering på Malva. det måste göras då vi ska börja ge henne tillväxthormon. Det gick bra, men resultaten får vi senare.

En trött liten tjej som snart ska sova.

Vaknade upp 05:15 av att undersökningen var färdig och Malva skulle fortsätta sova i min säng. Jo, men eller hur? Inte skulle hon sova heller… Jag, å andra sidan, hade svårt att somna (som jag skrev tidigare) slog igen ögonlocken runt 3 så jag var inte vidare munter om man säger så. Jag slumrade lite dock när hon roade sig med barnprogrammen på tv och sen var det ingen idé att sova, för man skulle lämna rummet klockan 8. Så då gick vi och väckte pappa och Jasmine.

Så efter lite trasslande i trafiken åkte vi till Skansen för att kolla på djuren. Malva var jätteduktig och gick hela tiden, fast det gnälldes en hel del. Vi var där i 2½ timme ungefär.

När vi var på väg hem gick vi in i Skansen Akvariet och kollade på fler djur. Och klappade ormen och jag tog mod till mig och klappade en hårig spindel!! Alla (eller de flesta) som känner mig vet att spindlar är det absolut värsta jag vet – speciellt håriga sådana. (Jo, till och med lyckospindlar är viiidriga.) Men inte tog jag något bildbevis heller så ingen kommer någonsin att tro på mig.
Men jag vet oh min familj vet, och de skrattade åt mig varje gång jag körde ner handen till spindeln och klappade på den, och när den rörde sig så skakade jag som ett asplöv. Hua!

Krokodiler!! De såg ut som skulpturer, men vi såg att de andades…

Surikater! Men ååå, helt underbara! *love*

Men vad som verkligen smälte mitt hjärta idag var dessa….

Lemurer! Aww! Är de inte bara för underbara?! De satt överallt, på golvet, på räckena ihopklamrande med varandra. Helt underbart söta små varelser! Jag vill ha en!!

Nu tar jag Malva med mig till den stora huvudstaden. Ses imorgon!

Undrar bara hur jag ska kunna sova utan Erik bredvid mig… jag kan inte sova utan honom. Det känns helweirdo, eftersom att han ligger bredvid och har gjort så i 10 års tid, och när han inte gör det blir det helkonstigt. Men men, det går nog bra. Jag brukar somna av utmattning runt 4-5.

Jag mår bättre nu. Iallafall känslomässigt. Har tagit min medicin varje dag och hade en hemskt insättning med darrningar, glasbubblekänsla och illamående… men det är borta nu – tack och lov.

Fast häromnatten kunde jag inte sova, eller sov oroligt pga ett sms av lillasyster. Blev orolig. Hade velat att hon hade kommit men så blev det inte. *kramas*

För övrigt har jag denna envisa förkylning som inte ger med sig. Alla andra i familjen hade den i typ 2 dagar. Jag snorar fortfarande och polar med nässprayen. Men det hjälper inte för mitt vänsteröra är helt igenbommat. Hör inte mycket på det örat, är lite orolig för att jag ska få öroninflammation igen. Vill inte äta penicilin! Får kväljningar jag bara tänker på det. Urk.

Imorgon är det dags. Ett besök på Karolinska i Stockholm. Får se vad vi hittar på under dagen. Kanske stannar hemma… ska ju inte vara på KS förrän 20:00.