Januari: Har ångest, funderar på vad som gick snett…

Februari: Har ångest, känner mig allmänt värdelös

Mars: Får ett namn på min fobi. Emetofobi. Systerdyster bor hos oss medan hennes ex flyttar ut. Mår bättre av syrrans närvaro, börjar intressera mig för mitt yttre, Går ner i vikt. Klipper håret.

April: Ångesten kommer och går. Syster bor kvar. Lunchdejtar och smygröker med Gocka. Fortsätter att tappa kilon. Mår ganska bra.

Maj: Chihua kommer till Sverige. Slutar äta medicin. Vill kunna klara mig utan. Rätt låt vinner Eurovision Song Contest. Jag är en stolt halvfinne. Får veta att Wea har njursvikt.

Juni: Träffar en av mina allra första internetvänner för första gången i Stockholm. Vi shoppar och har en underbar dag. Vår kära granne skäller ut mig för allt och ingenting. Vattenmadrassen i sängen går sönder så jag får sova på stenhård madrass. Inte populärt.

Juli: Börjar förstå orsaken till varför jag har ångest. Mår inget vidare. Börjar knapra piller igen. Mina döttrar har sönder min Sims2-skiva. Katastrofen är ett faktum! Jag fyller 30 och det firas med mat på stan & galej på krogen. Storasyster matar räven och lillasyster muckar gräl. Lillasyster och jag åker på kryssning och har så roligt att jag inte kan sätta ord på det.

Augusti: Jasmine börjar första klass. Jag firar med en redig förkylning.

September: Jag fortsätter mina funderingar över varför jag är som jag är.
Det är valår och jag är kluven. Några idioter smashar rutan på vår bil. Fortsätter vara förkyld. Börjar träna.

Oktober: Mår inget vidare igen. Tankarna mal och mal. Känner mig så ensam. Är förkyld.

November: Är fortfarande förkyld. Efter typ 20 år får jag LÖSS! Lunchdejtar med Tessiz & Gocka. Börjar gå i terapi.

December: Känner att terapin hjälper. Börjar Malvas TVH-utredning.
Hela månaden är ångestladdad. Träffar pappa på julafton. Känns mycket bra. Blir stolt över mig själv.
Dagen innan Nyårsafton: Besvikelsen är ett faktum.