Vad jobbigt det är, jag vet inte vad jag ska göra mer än att säga att man inte måste vara bäst på allt. Man måste inte kunna skrivstil när man nästan nyss lärt sig skriva… Och hon bryter ihop och blir vansinnig över att hon inte kan.

Hon har alltid varit framåt och duktig, vilket vi har berömt henne för, men vi har aldrig pushat på henne att lära sig saker och ting. Hon har alltid kunnat fler saker än ”man ska” i hennes ålder. Hennes intressen kommer ju med tiden och det är upp till henne vad hon vill eller inte vill lära sig. Men det är jobbigt med alla dessa krav hon har på sig själv. Hon vill lyckas jämt till varje pris och minsta motgång får henne att rasa.

Och även om jag säger till henne att hon visst är duktig så lyssnar hon inte utan bara hackar på sig själv för att hon inte kan något. Och jag säger att det inte finns många sjuåringar som kan skrivstil, men hon vill kunna och hon hatar sig själv för att hon inte kan. Varför måste hon vara bäst på allting? Och hur ska jag göra för att få henne att förstå att ingen är bäst på allt?

Säger åt henne att man inte lär sig skriva skrivstil förrän i mellanstadiet (tror jag) men hon lyssnar inte, för nu har hon bestämt sig för att hon ska lära sig… och hur gör man för att bromsa henne… utan att säga stopp helt?