Vilken sajt besökte du senast?
Denna!
Vilken sajt besöker du oftast?
Min egen, har den som startsida.
Vad har du för dator?
Ingen aning… en som fungerar… sånt har jag ingen koll på… bara den funkar är jag nöjd.
Vilken text kommer fram om du trycker Ctr+V?
Vilken text kommer fram om du trycker Ctr+V?
5 saker du googlat på nyligen?
”skinpicking pws”
”väder & vind salvor”
”bo utomlands”
”the oc”
”mumin”
Jag håller just nu på att hitta ny ägare till ett av mina domännamn. Vilken sida det handlar om kanske är solklart för er som vet, men alltså. Jag hade en förfrågan om någon ville ta över den då jag inte längre har lust eller ork att fortsätta driva den. Så det kom ett mail…
Jag undrar när ja skulle kunna få ta över sidan ?
Har en idé på ny design till den och innan jag börjar med den är det nog bra om ja får veta när jag kan ta över den. Vill veta så fort som möjligt.. Håller på med en ny design till den nu så, det är ju lite onödigt om inte ja kan ta över den.
För det första: Jag har inte sagt ”Ja, den är din”.
För det andra: Varför kan du inte börja bygga en sajt om du inte är säker på att du vill ta över den? Grejen är att jag vill att sajten skall gå till någon som verkligen älskar vad den handlar om… inte någon som bara vill ha en populär hemsida.
Som svar får jag:
Tänkte bara att det skulle vara lite onödigt att bygga upp en ny design
om man sedan inte kan ta över sidan.
????
Har nu byggt upp en grund på hemsidan..När kan jag ta över domänet då?
Förklarar reglerna kring ägarbyte och annat som är bra att veta.
Hmm, det kostar pengar att byta… Jag har en annan idé, jag tänkte såhär, varje gång det
är dags för betalning kan jag skicka in pengarna till ditt konto och så betalar du…
Jo men tjena!
Hmm okej.. Det var synd, men ja kanske kan fixa ngn som står på det isf,
har annars fått tag på en annat domän som är billigare.. Du skulle inte
kunna lägga upp på sidan att ni hänvisar till en annan adress ?
Varför ens bry sig om domännamnet om man ändå har ett annat billigare på gång?!
Jag blir sååå trött!
Iallafall så har jag fått en annan förfrågan, så vi får se hur det blir med den saken.
Än så länge är jag för engagerad i huruvida den nya ägaren verkligen VILL ha sidan eller ej. Om jag inte finner någon sådan så raderar jag den bara. Slut i rutan.
Skrev för ett halvår sedan att jag hade problem med min klagande granne angående rökning på balkongen…
Idag blev jag uppringd av vår bovärd och han berättade att grannen ringt och klagat igen. Vi har nu löst problemet och jag citerar bovärden: ”..det är klart att du ska få röka på din balkong… det är inget snack om saken…” Det är tydligen så att grannen alltid sover med öppen balkongdörr och störs, vilket jag mycket väl kan förstå och sa även detta till bovärden. Jag påpekade dock att jag alltid undrat varför de jämt måste ha öppet om de nu störs så mycket och det undrade han också. *s*
Men vi har gjort en deal att det är rökfritt från klockan 21 till 07 alla dagar. Jag har inga problem med att gå ut i parken (även om man riskerar att bli våldtagen här ute nuförtiden) och röka, men jag kan inte lämna mina barn ensamma inne under den tiden. Vi bor i ett hörn, dvs vi ser inte in eller ut i lägenheten förutom från balkongen.
Bästa vore förstås att sluta röka, men det är ju mitt val vad jag gör eller inte gör.
Jag kompromissar gärna och är tillmötesgående om andra också kan vara det.
Jag känner mig ensam. Jag känner att jag inte kan prata om en del saker med mina vänner, de förstår inte och kommer aldrig att göra det hur gärna de än skulle vilja. Jag talar förstås om hur det är att leva med ett barn som är annorlunda. Jag har aldrig reflekterat så mycket över det som på senaste tiden. M är nu 4 år och är inte alls som en ”vanlig” fyraåring. Ibland kan jag bli så avundsjuk på andras friska jämnåriga barn. Barn som kan prata och göra sig förstådda… jag blir så frustrerad ibland på att vi bara står och stampar.
Vännerna försöker förstå, men att försöka föreställa sig något som man inte har varit med om själv, är svårt. Det är ju som att beskriva känslan och smärtan hur det är att föda barn till någon som aldrig varit i den sitsen.
Jag älskar min lilla snutta och skulle inte för en sekund byta ut henne mot ett friskt, vanligt barn, det är inte alls det det handlar om. Kan inte ens förklara känslan…
Jag känner mig ensam. Jag känner att jag inte kan prata om en del saker med mina vänner, de förstår inte och kommer aldrig att göra det hur gärna de än skulle vilja. Jag talar förstås om hur det är att leva med ett barn som är annorlunda. Jag har aldrig reflekterat så mycket över det som på senaste tiden. M är nu 4 år och är inte alls som en ”vanlig” fyraåring. Ibland kan jag bli så avundsjuk på andras friska jämnåriga barn. Barn som kan prata och göra sig förstådda… jag blir så frustrerad ibland på att vi bara står och stampar.
Vännerna försöker förstå, men att försöka föreställa sig något som man inte har varit med om själv, är svårt. Det är ju som att beskriva känslan och smärtan hur det är att föda barn till någon som aldrig varit i den sitsen.
Jag älskar min lilla snutta och skulle inte för en sekund byta ut henne mot ett friskt, vanligt barn, det är inte alls det det handlar om. Kan inte ens förklara känslan…