Känner mig duktig… har gått ner 5,5 kg på en vecka… inte illa för att vara mig. Helst skulle jag ju vilja gå ner mer, men vet inte hur jag ska göra… Jo, jag vet hur,, men SÅ vill jag inte göra…
Okey, jag erkänner väl då, jag är utseendefixerad… jag vill se ut som jag gjorde för 10 år sen, vaddårå?
”Amen, Du har ju fått barn !!”, utbrister de smarta människorna…
Ja, jag VET det… men det har min kille också men han fick minsann inga bristningar eller extra valkar!!
Utseendefixerad ja, däremot inte alls snygg eller söt eller så… som man kan tro om man är det, men man försöker ju sitt bästa…*flinar*
Med smink å sånt kommer man ju en bit på vägen, men hade man pengar som gräs vore det ju inte helt omöjligt att plastikoperera sig, men jag gissar att hade jag möjligheten att ändra på mig, så skulle jag inte ta den iallafall…
Ta mig som jag är, helt enkelt.
Ja, jag säger det,, men menar jag det? Det är den stora frågan som jag inte själv har svaret på.
Hoppas att jag börjar rasa i vikt snart… om jag inte äter något alls borde man väl se resultat snart?? Fast det är just det… jag kan inte låta bli att äta… *suckar*

Dessutom, så om man skulle bli ensam någongång i livet, så är det ju ingen som skulle vilja ha en så som man ser ut…

Idag har jag varit ute och gått med grannen *vinkar*. Vi gick ”bara” runt området (ca 5 km, men det är duktigt för att vara mig, latmask som jag är 🙂
Sen kom syrrans unge så vi har typ varit ute heladagen, så nu ser man ut som en kokt kräfta i ansiktet 🙂 Snyggt? Njää inte så värst kanske, men man får ju hoppas att gudarna är snälla och ”gör” det solbrunt sen… *hoppas*
Om det bara kunde ta nån annan stans oxå,, som typ armarna eller nåt.. men nehejdå… där ska man vara vit som ett lakan… Man kanske skrämmer nån iallafall…
*ha ha*

Nej, nu är jag pömsig,, ska krypa i säng och sova nåra timmar för sen är det dags för samma sak igen imorron bitti… Ut å gå och sen hem å ut i solen å jaga vilda ungar 🙂
Nejdå, skoja bara…

Måste bara kommentera ÖBOs målning…
Vi har fått nya staket (typ 1-2 mån sen…eller nåt) De var blågröna, så de målade de ännu mera blågröna för att senare måla dom gröna (sköngrön), vit och gula… (låter inte snyggt men det var det) Och nu? Jaa… nu har de målat dom som de såg ut från början…blågröna. Jo, men det är ju bra att man kan bestämma sig… eller hur?
Till det kan ju sägas att det finns dörrar ut från varje uteplats… de ser ut som dassdörrar… *ryyser* Och detta kommer alltså VI som bor där få betala eftersom att det läggs på våran hyra… Jo men vist, vi säger väl det då…
Fick jag bestämma hade jag inte målat om alls, för förut så blev man GLAD av att se de skojiga färgerna… men nu ser det inget bra ut alls… 🙁

Jahapp… då har det börjat… jakten på ett småsyskon.
I morse sa Jasmine för första gången att hon ville ha en lillebror… ;o)

-”Mammaaaa, vill lillebo.”
-”Neee, inte vill du ha en lillebror heller.”
-”Jooo, köpa på affaran.”
-”Mamma vill inte ha lillebror.”
-”Joo, aschmin ha lillebo”.
-”Men man kan inte köpa dom på affären”
-”Joo”
-”Är det Fanny (kusinen) som sagt att hon vill ha en lillebror?” (hon har nämnt det några gånger)
-”Nää, aschmin lillebo”
-”Men, mamma vill inte…”*avbruten*
-”Ascmin köpa på affaran!!”

Sen lugnade det dock *phew* sig… det är förmodligen så att hon hört kusin säga att hon vill ha en lillebror, vi var nämligen där i helgen och hälsade på.
Men det bör ju komma såsmåningom ändå.
Just nu är det bara så att det blir inga syskon här, det räcker gott och väl med en ”trotslisa”…

Våren är på väg… mina katter sitter vid ytterdörren och käkar myror 😉

Lördagen kom och gick den oxå, som alla andra dagar…
BigSis blev glad över wok, skålar, ätpinnar och diverse andra prylar. Dotra min å hennes var det full fart på hela dan (det skiljer 1 mån å 3 veckor på dom). Kul att dom leker så bra ihop iallafall. Dagen avslutades med Mc Donalds och chips… inte bra, men mmm så gott. :o)
Känns iallafall skönt att det inte är nån som fyller år på ett tag nu, har varit lite hektiskt de senaste månaderna… Nästa gång är det LillSis… i juli och hennes present är redan uttänkt :o) Annars brukar jag ragga presenter dan innan… *vaddå skjuta upp allt* Så är jag… likadant med julklappar…

Söndag:

Inget blir som man tänkt sig… tydligen… för jag hade verkligen tänkt att gå över till grannen och bekanta mig med henne ;o) Men så åkte vi iväg och tvätta bilen och min sambo fick den briljanta idén att vi skulle vaxa bilen oxå. Inget fel i det, jag gillar (?) att vaxa bil, det är ganska skoj…
Men man får ju gno som en dåre när man ska få av vaxet… kan ju även tillägga att vår tvååring också ”hjälpte till”, både med ”wax on och wax off”… lite kladdig hon var sen… *ler*
När hon tröttnat lekte hon med sakerna i bilen… (en helt annan historia)
Anyway, detta vaxande fick mina armar att ”dö”, kan säga att det var lääänge sen jag hade en sån träningsvärk i dom… Igår kväll var det ingen lek. Aj aj aj… vad ont det gjorde vill jag lova… kunde inte ens skriva nåra mejl…och då är det illa *ler brett*

Turlig nog har det mesta gått över annars skulle jag ju inte sitta här… 😉

Jahapp.. precis när man tror att våren har kommit för att stanna, så gör den en tvärvändning och man får 3 meter snö igen.. Nä, ok då.. lite väl överdrivet kanske, men jag har varit på jättebra humör nu i flera dagar när solen har lyst och värmen äntligen kommit…. ända tills nu, nu känns det som om allt kan kvitta… *sucka*
Usch, vill bara krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet… men det är inte alltid så lätt när lilltjejen tycker att pulka är kalaskul…
Var och skrev prov idag. Småföretagare… det gick nog bättre än företagsekonomi, känns så iallafall… På stan hade det mesta smält bort, skulle ha stannat kvar där, för när jag klev av bussen här hemma så var det mer snö än när jag åkte…
*negativ*
Aja, man får väl åka till bolaget och köpa nåt å dränka sina sorger med… 🙂
Lite trist bara att inte ha nån å festa med…, så det var inte heller nån bra idé…

Skulle så gärna vilja ha en nära vän som jag kan träffa ibland, som förstår att man inte kan umgås 24/7 eftersom att man har barn, men ändå vill vara vän med en…
En som man kan ha kul ihop med helt enkelt… jag har för få sådana vänner, för jag släpper dem inte gärna inpå mig… Jag har gjort det några gånger, men eftersom att jag blir sviken av dem gång på gång, så har jag gett upp… 🙁
Jag vill att de ska förstå att jag är ”bunden” vid mitt barn nu och inte kan lämna bort henne varje gång vi ska träffas, det funkar inte så längre!
Det kanske är ”fel” på mig, vad vet jag.

Nu låter det väldigt negativt, jag har massor av vänner… internetvänner… men de bor ju så långt bort… De vänner jag hade försvann spårlöst när jag berättade att jag var gravid, så nu får man lixom börja om från början…
Min mamma sa under grav. att jag skulle märka vilka som var mina ”riktiga” vänner… och det gjorde man ju… Att vara 24 och ”börja om” från början är ju inte direkt lätt… men jag har fått några underbara snälla vänner som jag är väldigt glad över!

Ok, som ni märker är inte detta min favvodag precis… återkommer när jag är lite gladare…

”Vänner är som snöflingor… det finns massor. De stannar ett tag och sen försvinner de..”