Kärlek eller sex?

Idag har jag funderat mycket, men jag vet egentligen inte om jag bör skriva ner dessa här eller hur jag ska göra…

Jag undrar först och främst : Är det SEX som styr alla förhållanden?
Får man inte en partner om man inte är bra i sängen??

Jag hoppas att det inte är så, jag hoppas inte att min sambo valde att leva ihop med mig beroende på hur jag är i sängen… och så är nog inte fallet (hoppas jag). Inte för att det skulle vara negativt på nåt sätt, men det ska inte vara den huvudsakliga faktorn, jag vill att han ska ha valt mig för den jag ÄR inte hur jag är i sängen… förstår ni?

Nåväl, nu är det ju inte om mig det handlar om egentligen, utan en utav mina vänner. Vi kallar henne Y. Y har tidigare varit tillsammans med X. X gjorde slut och skaffade en annan tjej, fast X hade Y vid sidan om… Sen gjorde X slut med den andra tjejen och tyckte att Y kunde komma och ha sex när det behagade X, för X tyckte att Y var så bra i sängen att X inte kunde släppa henne…
Till saken hör att Y fortfarande har känslor för X, och X vet om detta men säger att Y bara är Xs leksak tills X har skaffat en annan tjej. (Vad säger att X inte har Y vid sidan om Xs nästa ???)
Häromdagen sa Y att hon skulle träffa en annan, men det fick X reda på och sa till den här nya att Y var Xs, och att den nya skulle låta Y vara… men enligt X har X inte sagt något alls till den här nya som helt plötsligt bestämde sig för att de inte skulle träffas…

Att säga till Y att hon ska strunta i X och försöka hitta en annan som vill ha henne och älska henne för den HON är och inte för hur hon är i sängen, kan man jämföra med att tala med en vägg… hon ler lite grann och säger att hon inte ”kan” säga nej till X, att X hela tiden talar om hur bra hon är i sängen osv osv… och så går hon då med på detta… om och om och om igen!

Varför bryr jag mig alls? Jag bryr mig om mina vänner, jag vill inte se dem bli utnyttjade, vilket jag tycker att Y blir… ganska rejält oxå…
Jag kanske inte ska säga nåt mer om detta, men jag blir så arg! Hur kan man vilja utsättas för detta? Är kärleken verkligen så blind??

Mammahjärtat

Igår var jag och sambon ute och käkade kinamat (vår standard när vi går ut) *ler*
Hur gott som helst var det iallafall, kinatallrik: Biff med bambuskott, friterad fläskfile, kycklingspett och oxfiléspett med jodnötssås… kan nästan inte bli mycket godare…
Efteråt tog vi oss en runda på stan, kollade in folket.
När vi kom hem tittade vi på ”The Gift”. Jättebra film, lite småläskig! Tyckte inte om Katie… hon ”ska” inte vara ”sån” ju… förknippar ju henne med ”Joey” i Dawson’s Creek… :o)
Nåväl, filmen var bra… riktigt bra om jag tänker efter… 🙂

Lillan sov hos farmor och farfar, så vi hade sovmorgon…. klev ur sängen 14:00… nästan så man skäms, men skönt var det att bara sova utan att behöva gå upp. *ler*
Sen blev vi bjudna på mat när vi hämtade henne, bortskämd blir man ju nästan…
Men jag blev så glad när vi hämtade henne, hon hade saknat mig!! Hon sprang så fort hon kunde och ropade ”maaaaaaaaammaaaaaaaa!!” så snubblade hon nästan i min famn… Mammahjärtat fylldes så enormt… det kan bara andra mammor förstå den känslan… man blir så lycklig!

Nåja, nu är klockan mycket, jag ska nanna strax. Dags för prov i It-samordning imorron… håll tummarna är ni rara… det kan jag behöva…
Imorron börjar oxå en ny kurs, webdesign!!! Kursen som jag sökte hela modulen för…. GISSA om jag längtar?

Drömkillen

I natt drömde jag om en person jag drömt om många gånger… en gammal klasskompis från gymnasiet jag var ganska tajt med ett tag, inte som par, utan som vän. Tror att jag saknar honom ganska rejält, har inte hört ifrån honom pga några omständigheter, som kanske var mitt fel, jag vet inte, men helt plötsligt var vi inte lika nära vänner och till slut var vi inte vänner alls. Vi bråkade inte eller så, utan vi bara gled ifrån varann… Synd tycker jag nu, men då var vi väl upptagna på egen hand med annat att vi lät det ske.
Idag vet jag inte var han finns alls. Han kan mycket väl bo vart som helst i landet. Frågan är hur man kan leta upp honom?

Drömmen ja, den går ut på (som alla andra gånger) att vi träffas och jag berättar hur mycket jag saknar honom och hur ledsen jag är att allt blev som det blev. Och han instämmer, men plötsligt är han bara borta igen…

Ja, ja… sånt är livet…