150mg

Nu har jag höjt Venlafaxinet till 150mg, den dos som min läkare på psyk tycker att jag bör ha.
Vid varje höjning hittills så har jag samma dag/dagen efter, blivit så sjukt kissnödig mest hela tiden. När jag höjde från 37,5 till 75 så gick jag och kissade 3-4 gånger i halvtimmen. Jag skojar inte. Det var som att ha uvi, fast utan att ha ont. Men jag kissade ungefär lika mycket varje gång och det var inte droppar. Det gav sig efter någon dag, men jag har hållit mig hemma de gångerna. 😉 Vid den här höjningen var det inte lika illa som den förra, men kissnödig ofta var jag.

Dock känns livet inte lika roligt nu som det var på 75mg. Till skillnad från då, så har jag återigen fått panikångest, vilket jag inte hade alls på den lägre dosen. Däremot så sover jag bra och vaknar tiiiiidigt. Förut kunde jag sova fram till mellan 12-14, men nu 7-7:30. Jag vaknar dock en sväng vid 4 men har inga problem att somna om trots att jag är pigg. Men jag går i regel upp vid 7:30, eller ja.. jag ligger och spelar i sängen till kanske 8-8:30, beroende på vad jag ska göra under dagen (vilket oftast är ingenting). Men jag är pigg och har inga problem att kliva ur sängen. Iofs så gick jag och la mig på tok försent förut, men mycket berodde på att jag inte kunde sova alls. Jag var trött, men jag kunde inte somna. Och när jag väl somnat så vaknade jag stup i kvarten. Det var därför jag fick Melatonin utskrivet. Nu blir jag jätteseg och trött med Melatonin och Theralen och somnar och sover jättebra. Jag har dock lärt mig att lyssna på min kropp, säger den att den är trött så lägger jag mig, även om jag har en massa saker jag anser mig behövs göras innan, och oftast somnar jag inom 10 min när jag väl har lagt mig, vilket känns jättebra!

Förutom ångesten, så är den enda biverkningen just nu att jag är lite darrig på morgonen, men det brukar gå över efter en stund. Och ja, jo, muntorrheten, som inte är att leka med. Läste att både Theralen och Venlafaxin ger muntorrhet som biverkning, så jag fick väl dubbelt upp antar jag. Jag tuggar tuggummi hela dagarna, så jag får gaser i magen istället. 😉 Men hellre det än att vara så torr i munnen att man knappt kan prata. De flesta biverkningarna jag haft, har ju gått över och jag antar att iallafall ångesten kommer ge med sig också. Jag äter ju medicinen mot ångest liksom. Det var någon som sa att det är positivt att jag får ångest, för det betyder att jag “svarar” på medicinen, men jag vet inte hur det ligger till med det. Jag är dock väldigt tacksam över att jag inte fått de där svettningarna som biverkning, vilket ska vara väldigt vanligt. Jag känner mig mest frusen istället.

Jag önskar att jag fått Theralen tidigare. Innan var det ju Lergigan och Atarax, och de suger verkligen för mig. Känner mig som en zombie på dem, även dagarna efter och det passar ju mindre bra. Med Theralen har jag aldrig fått den känslan. Det enda som händer är att jag blir lite seg/trött, men när jag vaknar på morgonen känns det som vanligt. Nu iom ångesten, har jag även tagit den på dagtid. Jag blir lite seg, men fortfarande normal och den tar udden av ångesten. Svårt att förklara, men det verkar som att jag inte “bryr” mig om att jag har ångest, så lugnande är den iallafall. Kan rekommendera att prova, om du haft Atarax/Lergigan utan effekt (eller bara bieffekter).

Så. Jävla. Frustrerad

Nu har det varit samma visa varenda gång jag ska förnya mina recept på psyk. Jag förnyar, men får ingen medicin, därför att “min” läkare tydligen aldrig är tillgänglig (eller så skiter han bara i det?).

Förra gången fick jag ringa, maila och ringa igen och TJATA i FYRA dagar för att få det jag behöver för att fungera.

Det slutade med att en annan läkare skrev ut dem åt mig, men tack vare det, så fick jag göra ett uppehåll och det fuckade upp mensen igen.

Så den här gången tänkte jag att jag skulle vara bättre förberedd, så jag förnyade för 1,5 vecka sedan.. och har jag fått nåt jävla recept?!

Hur svårt ska det vara undrar jag?
Blir så less! Jag vill verkligen inte börja om IGEN, för jag vet inte om jag orkar med det.

Det är fruktansvärt irriterande att ALLTID behöva kämpa för något, när de (läkarna) själva VET vilka risker det kan innebära genom att inte ge en bipolär sin medicin (eftersom att obehandlad bipolaritet kan leda till diverse saker – i mitt fall, främst självmordstankar), men i mitt fall verkar de strunta i det helt och hållet!

Jag kommer inte förnya dem nåt mer om det ska vara så här jävla omständigt varje gång. Just nu har jag medicin i två dagar till…

Meh

Jag tror att min medicin har börjat verka. Det är naturligtvis inte perfekt än, men jag upptäckte den nu senaste gången, att trots att jag var låg hamnade jag inte så långt ner som jag brukar. Det var en skitskum upplevelse.

Istället för att vilja gräva ner mig och tycka att jag är värdelös och att jag borde försvinna… var mitt mående mer “meh”… mer hanterbart. Liksom en “whatever”-känsla. Helskumt. Är inte alls van vid det. Och behöll, mer eller mindre, min självkänsla och självförtroende. 🙂

Likaså, jag var på Kvinnokliniken igår
Vanligtvis brukar jag vara toknervös och ha jätteångest. Och jag var inte alls nervös! Jag försökte känna efter om jag var det egentligen. 😉

Så det är jätteskumt för mig att känna att allt är okej. Att det inte är nån fara. 🙂

Så onekligen har nåt hänt, men jag tror att det är medicinen. Den gör sitt jobb helt enkelt. Önskar att jag fått den tidigare. 🙂

Har dock bara en biverkning. Utbliven mens. Har inte haft mens på ca 50 dagar, men det är ju iofs rätt skönt. 😉

Nu känner jag att jag är på väg uppåt igen. 🙂