Jag kan inte sova… så jag spelar skitbra musik, sån som man får gåshud av och minns underbara saker, platser och personer… <3. 

När man då trodde att livet var skit, men nu i efterhand var det vackert…saker är ofta det när man tittar tillbaka. Önskar att jag hade njutit mer än jag gjorde. Om jag fick återvända dit, till då, så skulle jag inte tveka en sekund. Älskar!!

Vet inte varför jag inte kan sova, men kanske är jag på väg in i en kommande uppåtperiod. (Eller så kan det bero på att min säng är ockuperad av 5 raklånga katter, som ligger i bredd… så jag inte har nånstans att göra av mina ben!) Men om det är en uppåtperiod, så hoppas jag att den håller i sig i nån vecka. Har ju saker inplanerat och vore bra om jag inte rasade rakt ner… eller så är det bara för mycket just nu. Vem vet. Kaos i hjärnan. Allt på en gång.

Men än så länge verkar medicinen faktiskt funka. Höjde ju lite sist och det är stor skillnad. 🙂 Hämtade ut mer ångestmedicin idag också, så jag klarar mig om jag skulle behöva öka inför DEN dagen… troligtvis måste jag det.

Måste få tag i psyk för att få ett intyg till Målsägandebiträdet.  Börjar bli lite bråttom…

Men jag hoppas att det går bra i tingsrätten och att jag inte kräks, svimmar eller får en blackout… och om nån jag känner kommer dit så får ni stryk. Vill göra det ensam, det är inte erat problem. Det är bara mitt. 

Tavlan…

Gjorde en tavla (nä, inte så haha), till en vän för ett tag sen. En ordtavla. För den var typ “beställd”, personen ville ha en.

Hittade en fin “vers”, som jag tyckte passande perfekt, för det var så jag såg oss. 🙂 Hade precis gjort klart den, och sen hände lite grejor som ni vet… och nu kommer jag förmodligen alltid tänka på den personen i framtiden, eftersom att texten aldrig har passat in nånstans, förutom… då.

Vilket är ganska drygt, för det är en av mina favoritlåtar. Vilket var hela tanken från början, jag ville dela nåt som var väldigt “jag”. Att personen skulle förstå precis vad jag menade med just den texten, och varför den passade så bra. Men så blev det ju inte… 

Nu har jag kastat den, för det är ju ingen mening att ha en tavla som var menad för nån annan… för den versen passar inte in längre. Synd, för den var ganska fin. 

Oh God…

Ska nog aldrig dricka alkohol mer, iallafall inte när jag tydligen gör saker som jag inte minns…

Well, vad är det man säger? Av fulla människor och barn får man höra sanningen… och det jag skrev är ju sant, men det ändrar ju ingenting.  Det är som det är. Kan inte göra nåt åt det, men jag önskar att jag inte hade skrivit det. 

Situationen är ju som att köra huvudet i väggen, gång på gång. Spelar ingen roll vad jag gör eller inte. Personen hatar mig som det är redan. Vet dock inte varför, men det får jag heller aldrig veta.

Är bara att försöka släppa det (igen) och göra allt annat jag gör nu. Må bättre. Har mina vänner och alla andra runt om som blev chockade och talat om vad de tycker och tänker om det. Så där är det ju bra.

Sen får jag höra lite annat som rör situationen som var och är, vilket är helt sjukt i mina ögon. Men jag var väl alldeles för naiv för att inse hur manipulativ han var. Det är jag inte längre. Som sagt, jag behöver inte vara närvarande för att få veta saker.

Många människor är lojala. Och jag har många av dem i mitt liv. 🙂 men en del lever på att ljuga för sin omgivning, men problemet är att de ljuger allra mest för sig själva… och de inser inte det nu. Men en dag kommer det hända, och då kanske de hittar sig själva, blir trygga i sig själva…och minns tillbaka och upptäcker att en gång i tiden fanns det nån där, som försökte flera gånger att visa hur mycket de betydde och att någon på riktigt brydde sig om. Och då är det försent.