Hrmm

Vad bra det gick med min så kallade “kalender”… Totalt ointresserad.

Tror inte att det är så många som läser hos mig heller längre och jag klandrar er inte. Det finns ju aldrig något nytt.
Inte det att jag inte har nåt att skriva om, för ett par dagar sedan skrek hela mitt väsen efter att få blogga – men jag kunde inte. Jag ville, men kunde inte. Hade tillgång och tid. Men kunde inte. Vill gärna berätta varför, men det får bli någon annanstans… jag var så GALET arg så jag kunde ha spruckit. Det gjorde jag dock inte.

Jag hakade upp mig på en viss dag. Och hade det varit några som följt bloggen så hade de undrat varför jag hoppat över en viss dag, eller ett visst tema. Så. Jag kunde inte. Sorry.

Annars så är det som vanligt. Jag står i valet och kvalet om jag ska lägga ner bloggen helt eller bara ta en lååång paus (jag gillar ju mitt domännamn) och låta bloggen vila medan jag letar upp något annat ställe där jag kan få ur mig frustration. Där jag kan vara helt anonym. Där jag kan skriva om precis vad som helst utan att vara rädd för att jag ska skriva saker som jag inte borde. Nu kan jag inte det känns det som. Visst, jag skulle ju kunna lösenskydda hela bloggen, men hur många skulle vara intresserade av att läsa? Nej, det tål att tänkas på. Tills vidare pausar jag. Igen.

Dag nio: Min tro

Jag tror varken på himlen eller helvetet. Men jag respekterar att andra gör det, så länge de inte prackar på mig sin tro.

Jag tror inte att man kommer till himlen när man dör, även om det är en fin tanke. Jag är agnostiker, jag tror inte att det finns en specifik Gud, utan mer att det finns en högre makt. Vad det är vet jag inte, men det är vad jag tror.

Jag tror även på reinkarnation, att man återföds. Jag tror att döden egentligen är startpunkten för något stort. Livet är bara en “förskola”. Döden existerar i allra högsta grad. Som sagt, jag tror inte på att man kommer till himlen, utan att man hamnar i en annan dimension, men det är bara ett fåtal i vår dimension, som kan se och höra dem som befinner sig i den – fast jag tror att alla kan lära sig om de bara ville. Tid existerar egentligen inte. Inte i fråga om tidigare, nuvarande eller kommande liv.

Jag tror även på ödet. Allt som händer är meningen att det ska hända. Det är för att jag ska lära mig och utvecklas som en individ.

Jag skrev ett inlägg om mina tankar för något år sedan. Läs här om ni vill. 🙂

Dag Åtta: Ett ögonblick

Ja, det skulle man kunna säga är en bra titel… Har ju missat flera dagar, men jag får väl skylla på att jag har haft fullt upp.

Först blev jag sjuk – igen. Sen gick det över bara sådär.

Vi var på IKEA och köpte nya skåp till badrummet. Idag satte vi upp dom och det blev superbra! Nu ska vi bara fylla dem med grejor, men det är inga problem i ett överfyllt hem som detta…

Igår kom dottern hem från skolan och lät som en kråka. På kvällen hade hon tappat rösten helt. Det blev bättre framåt kvällen idag, och hon skulle gå till skolan imorgon, men så ikväll blev hon väldigt röd i båda ögonen, samt lite hostig, så hon blir hemma imorgon med.

Snälla ni som läser, och finns på facebook- påminn mig om att blogga. Please! 😉