Regression

Jag vet att detta kommer att låta flummigt, men jag detta var ingen dröm. Jag kan beskriva det som en dagdröm, fast ändå inte.

Inatt kunde jag inte somna så jag låg och bara försökte somna. Tankarna flöt liksom omkring och tog aldrig fäste. Innan jag visste ordet av såg jag mig själv stå utanför min pappas gamla hus.
Jag stod länge och la märke till hur det såg ut. Det orangefärgade huset med den bruna dörren. Den lilla granen, brunnslocket, vattenkranen, gräset. Det gula förrådet. De svarta siffrorna. 44. I smide. Den mörkgröna brevlådan. Sopnedkastet, innuti sitter det en ljusbrun papp-påse. Den gula förrådsdörren med lås.

Jag la märke till att jag var så uppmärksam på alla saker.

Så öppnade jag förrådet och klev in. Klev, för att tröskeln är hög.
Det svarta asfaltsgolvet. Hyllan till vänster. Fler hyllor till höger. Fyllda med lådor och annat. Min röda cykel, upp och ner, höll kanske på att lagas. Stod där en stund och tittade på allt. Gick ut.

Öppnade ytterdörren. Står i den långa hallen. Till höger finns tvättstugan, klädkammare/garderob och toaletten.
På vänster sida är ingången till kök/vardagsrum/trapp. Sedan står en lite byrå med handskar liggandes på. Det ligger en duk där också. En stor spegel hänger ovanför. Den har en bred ram runt sig. Den är i furu eller liknande. Bredvid står en stol, jag tror att den är brun. Sedan hänger det några jackor vid hatthyllan på samma sida. Den följer från spegeln till en vit garderob. Det ligger några madrasser på golvet under hatthyllan. Det kan vara dynor till utemöblerna med. Dom är iallafall bruna med blommor på. Runt hörnet kommer man till köket. Rakt fram från ytterdörren ser jag baksidan, dörren som leder ut dit. En lång hallmatta. Den är brun och vit.
Alla dörrar är vita med bruna handtag, liksom knopparna på garderoben. Jag försökte kika in i köket, men då flöt allt ihop igen. Sedan slog jag upp ögonen…

Regression är nyckeln till vårat karmaminne som innehåller alla våra tidigare liv. Genom att göra en regression kan man söka specifika händelser i detta eller tidigare liv som påverkar oss negativt. Känsla och sammanhang träder fram och ger ofta förståelse till varför man är eller gör på vissa sätt, varför man inte förmår släppa taget om känslor eller händelser som ger ett destruktivt beteende. Under en regression går man aktivt in för att lösa upp det som orsakar obehag i det liv där händelsen uppstod. När man får kontakt med händelsen får man också en förståelse till varför och kan då börja bearbeta problemet på ett medvetet plan.

Källa: Änglakristallen

Besviken

Jag vet att det är fel, men jag blir det ändå.
Det är inte jag som valde detta och blir förbannad på mig själv som reagerar så här.
Jag fattar inte varför jag fortfarande hoppas…

Julen gick som sagt bra, jag är väldigt nöjd över mötet och jag har mått bra ända sedan dess.
Eftersom att pappa fyller år snart (1/1) så har vi bokat in att vi skulle ta med honom ut idag. Han fyller jämnt och det är svårt att hitta något åt någon som “har allt”.

Vaknade kvart över tio. Pappa stupfull.
Blev ingen utgång med pappa… Varför ser jag fram emot något när jag vet att det lika gärna kan gå åt helvete?!
Känns som om hela dagen är förstörd. 🙁